Fler sjuksköterskor kan säga upp sig

På fredagen fortsätter samtalen mellan ledningen för Akademiska och de 25 sjusköterskor som sagt upp sig. Samtidigt kommer uppgifter om att flera narkossjuksköterskor slutat och många går i samma tankar.

Uppsala2011-07-07 21:56

Videon är inte längre tillgänglig

Uppsägningarna kan ses som ett test av det nya löneavtalet för 2011 där Vårdförbundet och arbetsgivarna kom överens om att sätta lön utan förutbestämda nivåer. Enligt vårdförbundets ordförande i Uppsala, Annika Jonasson, är det meningen att arbetsgivaren ska värdera kunskap, erfarenhet, kompetens och bidrag till verksamheten, och sätta lön efter det.
– Det innebär att arbetsgivaren måste ta ansvar för lönesättningen och ge en lön som gör att personalen vill arbeta kvar. Det behövde arbetsgivaren inte göra när vi hade en lägsta nivå i avtalen. Vår roll är att se efter så att man följer de kriterier vi kommit överens om i avtalet, säger hon.

Vårdförbundets medlemmar har i genomsnitt fått 1,35 procents löneökning på landstingsnivå i år. Kommunal har fått 2,2 procent med den gamla nivåbaserade lönemodellen, och är nöjd med det.

Visar inte det att ert nya löneavtal är sämre?
– Nej. Andra förbund som infört ett icke nivåbestämt avtal har ett gott utfall. Vi tror på att arbetsgivaren kan sätta lönen. Men det vi ser nu är att de inte har någon lönestrategi, uppsägningarna visar att de inte kan svara upp mot de lönekrav som finns på marknaden.

I dag är ingångslönen för en grundutbildad sjuksköterska cirka 19 000 kronor på Akademiska. Annika Jonasson anser att den borde ligga på 23 000 till 25 000 kronor. Medellönen i år för en sjuksköterska på akuten är 25 500, då har några specialistutbildning på ett eller två år.
–  Det är inte rimligt. Jag befarar att vi kommer att få se fler uppsägningar.

Hon kan få rätt. Det jäser på fler ställen än på akuten. Sjuksköterskor på bland att neurointensiven och BB är missnöjda. Under våren har 16 av 70 narkossjuksköterskor slutat på anestesikliniken.
– Efter årets lönerevision sade en upp sig direkt och två till senare. De flesta funderar på att göra likadant inklusive jag själv, säger Mattias Grütz som representerar Vårdförbundet på neuroanestesin.

Efter fyra års utbildning och 14 år i yrket tjänar han 28 000 kronor i månaden. En rimlig lön vore över 30 000, anser han. I år fick han 265 kronor i lönehöjning – 0,8 procents ökning.
– Vi har massor att göra och tvingas jobba mycket övertid. Men inget händer med lönen. Det enda sättet att få upp den är sluta och byta arbetsgivare. Jag har haft kolleger som jobbat ett år och sedan flyttat till andra landsting och fått upp sin lön med flera tusen, säger han.

På fredagen ska ledningen för Akademiska sjukhuset träffa Vårdförbundet och representanter för de akutsjuksköterskor som sagt upp sig. Frågan är om det finns pengar till löneökningar när Akademiska sjukhuset ska spara flera hundra miljoner de kommande åren.
– Självklart kan arbetsgivaren gå in och justera löner. Det är deras ansvar för att behålla personalen, säger Annika Jonasson.

SJUKSKÖTERSKORNAS LÖNER

Så mycket tjänade olika grupper av sjuksköterskor i Uppsala läns landsting under 2010.

Sjuksköterska: Medellön: 25 904 kronor. Lägsta löner: 10 procent tjänar under 21 600 kronor. Högsta löner: 10 procent tjänar mer än 30 400.

Röntgensjuksköterska: Medellön: 25 656 kronor. Lägsta löner: 10 procent tjänar under 21 200. Högsta löner: 10 procent tjänar mer än 29 700.

Biomedicinsk analytiker: Medellön: 25 377. Lägsta löner: 10 procent tjänar under 22 300 kronor. Högsta löner: 10 procent tjänar mer än 28 200.

Barnmorska: Medellön: 28 679. Lägsta löner: 10 procent tjänar under 25 200 kronor. Högsta löner: 10 procent tjänar mer än 31 600.

Källa: Vårdförbundet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om