Flera faktorer bakom bussolyckan

Det var en kombination av flera faktorer som ledde fram till den svåra olyckan 27 februari förra året då två UL-bussar på linje 811 kolliderade på länsväg 288 öster om Rasbo.
Det skriver haverikommissionen i den slutrapport som presenterades på torsdagen. I rapporten konstaterar man att de båda förarna arbetade tidiga morgonpass för andra dagen i rad och att de bedöms ha varit trötta, något som kan ha påverkat deras funktionsförmåga.

Haverikommissionen pekar på att förarna inte hade fått någon fortbildning om risken med att köra trött och man anses heller inte ha fått några särskilda direktiv när det gäller hur körningen ska anpassas efter väder och väglag.
Gunnar Sahlén, vd för KR-trafik som trafikerar olyckslinjen, håller inte med om haverikommissionens kritik.
- Vi har en trafiksäkerhetspolicy som vi arbetar efter och i samband med lönebeskedet månaden före olyckan gick vi ut med information och påminde om att det var en svår vinter med svårt väglag, säger han.

Ingen av olycksbussarnas förare säger sig i intervjuer med haverikommissionen ha känt någon stress över tidtabellen den aktuella morgonen, och kommissionen anser inte heller att tidtabellerna skulle ha varit för snålt tilltagna. Flera anställda inom bussbolaget har dock sagt att de i bland har varit rädda för att få kritik från passagerarna om de inte kan hålla tidtabellen och enligt haverikommissionen ska även KR-trafik ha gått ut med budskapet "tidtabellen är vår bibel" trots att det enligt det uppdrag man har från Upplands lokaltrafik är uttalat att säkerheten ska gå före tidtabellen.

- Det där stämmer inte. Det står ingenting om att tidtabellen är vår bibel i vår säkerhetspolicy. Det man har tagit fasta på är att någon enskild chaufför hos oss har sagt så i en internutbildning, men det är ryckt ur sitt sammanhang. Det handlar om att man ska vara på plats på jobbet i god tid och på så sätt kunna jobba mot tidtabellen, säger Gunnar Sahlén.
Haverikommissionen, vars främsta uppgift är att ta fram råd så att liknande olyckor inte ska inträffa i framtiden, råder nu Vägverket att arbeta för att bussbolagen har ett tillfredsställande trafiksäkerhetsarbete och att tillsammans med bussbolagen arbeta med frågor som hastigheter och tidtabeller. Vidare menar man att Vägverket bör se över hastighetsgränsen på den typen av vägar där olyckan inträffade och eventuellt variera hastighetsgränserna efter väglag, ljusförhållanden och trafikmängd.

När haverikommissionen i början av hösten gick ut med en första information om utredningen meddelade man att det fanns bälten på olycksbussarna som inte fungerade. Nu har man dock konstaterat att flera av dessa bälten skadats vid själva olyckan eller klippts sönder av räddningstjänsten. Många passagerare har dock varit obältade trots fungerande bälten, men haverikommissionen anser inte att det vid just den här olyckan har haft så stor betydelse för hur stora skador de har drabbats av.

Nästa vecka följer det rättsliga efterspelet efter olyckan. Då ställs den ena busschauffören inför rätta vid Uppsala tingsrätt misstänkt för vårdslöshet i trafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Enligt polis och åklagare har chauffören hållit för hög fart och varit oförsiktig i samband med olyckan.

Flera faktorer bakom bussolyckan

Det var brister både i bussbolagets säkerhetsarbete och i vägens utformning som orsakade den svåra bussolyckan utanför Rasbo förra året då sex personer omkom. Det hävdar Statens haverikommission i sin slutrapport.