Det framgår av en studie bland drygt 4 300 kvinnor i Uppsala, som publiceras i facktidskriften Sleep.
– Det finns väldigt litet forskning kring vad som ligger bakom svårare besvär med sömnighet under dagen. Förhoppningsvis ska våra resultat bidra till att vi från vårdens sida ska kunna ge bättre råd och hjälp till kvinnor med detta problem, säger Eva Lindberg, överläkare vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Kvinnorna har vid två tillfällen med tio års mellanrum besvarat en omfattande enkät med frågor om sina sömnvanor, sin hälsa, sociala situation och livsstilen i stort.
När studien startade uppgav ingen av deltagarna några större besvär med sömnighet under dagen. Vid uppföljningen efter tio år däremot svarade var 13:e kvinna att hon nu hade svåra eller till och med mycket svåra problem med sömnighet under dagtid.
Allra störst risk för att utveckla så kraftig sömnighet under dagen hade kvinnor med sömnproblem i form av till exempel svårigheter att somna, täta uppvaknanden eller svårigheter att somna om efter att ha vaknat tidigt på morgonen. För dem var risken för överdriven sömnighet femfaldigad.
Men också faktorer utan direkt koppling till sömnen, som oro och nedstämdhet och rökning, flerfaldigade risken för att få svåra problem med sömnighet under dagen.
Även fetma, snarkningar och kroppssjukdomar som till exempel diabetes, astma och allergier var riskfaktorer för att utveckla översömnighet under dagen, om än inte i lika hög grad.
På frågan om småbarnsmammor ligger i riskzonen för att få besvär med sömnighet under dagen blev svaret både ja och nej.
När forskarna analyserade hela gruppen fann de att kvinnor som hade fått barn under uppföljningstiden i högre utsträckning än andra hade utvecklat översömnighet.
– Detta samband mellan att få barn och ökad risk för att utveckla översömnighet sågs dock inte bland de drygt 2 100 kvinnor som inte hade någon kroppssjukdom vare sig vid det första eller andra undersökningstillfället, säger Eva Lindberg.
Forskarna påpekar att sambanden som undersökts i studien inte alltid var enkla och entydiga.
– Ibland var dagsömnigheten i sig en riskfaktor för andra besvär, till exempel för att få sömnsvårigheter, bli nedstämda eller börja röka under studiens gång, säger Eva Lindberg.
En slutsats av studien är att kvinnor som söker vård för besvär med dagsömnighet bör tillfrågas om de olika riskfaktorerna, i synnerhet om de har sömnbesvär, känner sig oroliga eller nedstämda, och om de röker.
– I den mån som kvinnorna har sådana riskfaktorer är det förstås viktigt att försöka åtgärda dem, men också att ge råd om en hälsosam livsstil. En sådan livsstilsfaktor är ökad fysisk aktivitet, som i vår studie skyddar mot utvecklingen av besvär med dagsömnighet, säger Eva Lindberg.
För dem som tycker att sådana råd är alldeles omöjliga att följa finns dock en liten tröst i att de åldras eftersom besvär med dagsömnighet är vanligare bland yngre än bland äldre kvinnor.