Kommuner som tar emot asylsökande ensamkommande barn har hittills fått 1 900 kronor per dygn i ersättning från Migrationsverket. Sedan första januari finns en ny boendeform för ensamkommande flyktingbarn, så kallat stödboende. I och med att personaltätheten är lägre sänks ersättningen till 1 000 kronor dygnet.
Under 2016 planerar Uppsala kommun att inrätta 45 platser med stödboende för ensamkommande.
Besparingen för de 45 stödboendeplatserna blir 15 miljoner kronor om året jämfört med kostnaden för vanligt vårdboende, så kallat hvb.
I fjol kom cirka 35 000 asylsökande ensamkommande barn till Sverige. Om alla de barnen placerades vid vårdboende istället för hvb skulle kostnaderna sjunka med 11 miljarder kronor per år eller motsvarande hela Uppsala kommuns årsbudget.
De vårdboenden, hvb, där många av flyktingbarnen hittills placerats, är främst avsedda för personer som behöver behandling mot missbruk, psykiska besvär med mera. Eftersom många ensamkommande inte alls har sådana behov har den dyrare boendeformen uppfattats som onödigt kostsam och personalkrävande.
– SKL har tryckt på för att stödboenden ska införas. Det är rimligare att ensamkommande flyktingbarn utan vårdbehov bor på stödboenden och det innebär dessutom en samhällsekonomisk besparing, säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom vid SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Hon tror dock inte att alla ensamkommande barn kommer att placeras på stödboenden.
– De som har behov av behandling kommer även i fortsättningen att bo på hvb.
Ingrid Burman (V), ordförande i socialnämnden vid Uppsala kommun, betonar att stödboenden främst ska vara för flyktingbarn mellan 18 och 20 år som klarar att bo på egen hand.
– Stödboende innebär eget boende med handledning och personal ska bara finnas där ibland, säger hon.
Hon framhåller att de ensamkommandes behov även i framtiden först ska utredas och därefter avgörs om de ska inhysas i hvb, familjehem eller stödboende.
Under 2016 planerar Uppsala kommun att inrätta 608 platser för asylsökande ensamkommande barn vilket kan jämföras med ett 70-tal platser i fjol. Trots ökningen tror Ingrid Burman att kommunen ska klara att ordna fram tillräckligt många bostäder.
– Vi är mycket bättre rustade är i fjol. Vi har byggt ut egna hvb, fått fram boendeplatser genom ideella organisationer och anlitar fler familjehem. Vi kan hantera situationen på ett hyfsat bra sätt.