För få vill bli lärare

Det är rekordår inom högskolan med fler antagna än någonsin. Förklaringarna är stora ungdomskullar och en tuff situation på arbetsmarknaden. Men lärarutbildningen har inte dragits med i trenden. I Uppsala minskade antalet antagna med sex procent jämfört med förra året. Och redan innan minskningen var det för få som ville bli lärare.
Allra värst är läget i naturvetenskapliga ämnen och i vissa språk.
– Det här är oerhört bekymmersamt och inget man löser över natt, säger professor Caroline Liberg, dekan och ansvarig för lärarutbildningen i Uppsala.
Hon ser flera anledningar till krisen för lärarutbildningen, som att en del kanske väntar in den omstöpta lärarutbildningen som sjösätts nästa år, eller att den senaste omformningen 2001 inte gynnat antagningen.

Men den viktigaste förklaringen är läraryrkets status. Det lönar sig inte att bli lärare jämfört med andra yrken, och det är ett arbete i en utsatt position där nya arbetsuppgifter hela tiden lagts till bredvid undervisningen.
– Facken har misslyckats med att hävda de här yrkeskategoriernas sak. Det måste i synas i lönekuvertet att man gått en kvalificerad utbildning. Det är svårt för oss att bli mer attraktiva så länge lön och arbetsvillkor ser ut som de gör, säger Caroline Liberg.
Hon gick själv lärarutbildningen på 70-talet. Då var söktrycket högt och de som antogs låg bara några tiondelar efter läkarstudenterna i snittbetyg.
I dag kommer alla behöriga som söker lärarutbildningen in, förutom till historia. Samtidigt har läkarutbildningen tusentals sökande i kö och det krävs toppbetyg för att kunna komma in. Även lärarnas lön låg mer i paritet med läkarnas på den tiden.
– Att öka läraryrkets status och få fler att bli lärare är Sveriges viktigaste framtidsfråga, säger Caroline Liberg.

Sedan en tid föds mycket barn. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar inom skolan. Behovet av lärare kommer alltså att öka drastiskt om några år. Men läget varierar mellan olika ämnen.
Inom exempelvis svenska, matematik, engelska, och vissa samhällsorienterade råder någorlunda balans mot behoven på arbetsmarknaden, även om det står tomma platser på Uppsala universitet. Men inom vissa ämnen råder närmast total kris. Till kemi, naturkunskap, tyska och biologi har i höst bara några enstaka personer registrerats vid Uppsala universitet.
Inom de naturvetenskapliga ämnena är löneläget en särskilt avgörande faktor, det tror Hans-Eric Lindahl, lokalombud för Lärarnas riksförbund i Uppsala. Som civilingenjör kan man efter några år i yrket år vara förbi den lön man skulle ha vid pension som lärare.
– Varför skaffa sig en lång utbildning med en kvarts miljon i studieskuld, utan att ha någon rejäl löneutveckling? Det måste börja satsas på lärarlönerna, säger han.
Han tycker inte att det är facken som misslyckats med att föra fram lärarnas sak.
– Det är politikerna som är fega och inte verkar vilja lägga sig i löneöversynerna i kommunen för att markera att läraryrkets status måste höjas. Ambitionen verkar inte ens finnas. I stället riskerar man jättelika problem med personalförsörjningen inom några år, säger han.

En annan faktor som påverkar lärarutbildningens attraktionskraft är att utbildningen under de senaste tio åren fått utstå mycket kritik och att såväl skolan som utbildningen blivit politiserad, med ständiga utspel, granskningar och förändringar. Det menar flera UNT talar med.
En av dem är Thord Österberg, utbildningsledare för lärarutbildningen vid Uppsala universitet.
– Skolan och lärarutbildningen har blivit politiska arenor där politikerna kan sätta avtryck. Men det är inte på djupet man förändrar utan det är ramarna som hela tiden görs om. Och det saknas breda och varaktiga politiska överenskommelser, säger han.
Han jämför med Finland som har högt söktryck till sin lärarutbildning och där skolresultaten ligger i topp i ett internationellt sammanhang.
– Där ändrar man väldigt lite på ytan, man har till exempel haft samma betygsskala länge, men jobbar mycket inuti. Man diskuterar kunskapssyn, hur man bäst lär ut i vissa ämnen, och så vidare.
Oavsett vilka förklaringarna är kvartstår faktum: Studenterna på lärarutbildningen är för få.
Och för att lyckas höja statusen på yrket vore idealet fler sökande än platser, som exempelvis läkar-, jurist- eller psykologutbildningarna har i dag, menar Thord Österberg. Så skulle kvaliteten på studenterna drivas upp.
– Men det är ett helt orealistiskt scenario i dag. Lärare har blivit ett lågstatusyrke, säger han.