För finansministern är vi alla deciler
Inte ens för den som läst nationalekonomi vid den här stadens stora universitet är det alltid helt lätt att hänga med i finansministerns svada. Men det verkar inte bekymra honom. Han tuffar på med samma säkerhet som Sven-Otto Littorin gjorde under höstens debatt om a-kassan. Snart ger regeringens politik effekt i väljarnas plånböcker och då kommer de se att Anders Borg har rätt och Mikaela Valtersson har fel.
Den som vill hitta en anledning till alliansens låga opinionssiffror kan börja leta här. Varje kommunikationskonsult vet att det viktiga inte är hur verkligheten är utan hur den ser ut.
Det finns heller inte bara en sanning utan flera. Ett effektivt sätt att avväpna motståndaren är att använda samma begrepp men tala om andra saker. Inom den akademiska sfären kan man därför ägna spaltkilometrar åt att vrida och vända på definitionen av begrepp som vi alla trodde att vi redan hade full koll på. Vad menar vi egentligen med klyftor? Vad betyder det att klyftorna ökar? Mellan vilka individer eller grupper?
Den typen av diskussion fungerar dåligt för politiker som kommunicerar med väljarna via medierna. Logiken inom denna bransch säger ju att budskap måste förenklas för att nå ut.
På måndag är det dags för Anders Borg att presentera sin första vårbudget. I höstas hade han sex dagar på sig - nu har han suttit på sin post i ett halvår. Som vanligt kan vi räkna med ingående beskrivningar av vilka grupper som är vinnare respektive förlorare på olika förslag. Sänker man skatten på arbete, till exempel genom ett jobbavdrag, blir naturligtvis alla som har ett arbete vinnare.
Många försöker vända på steken och hävda att alla som inte arbetar - arbetslösa, pensionärer, studenter - då automatiskt blir förlorare. Pensionärerna hävdar exempelvis att det är djupt orättvist att de inte har fått ta del av jobbavdraget. Allt enligt principen ?alla har rätt till lika mycket - jämt?. Vilket är samma princip som ligger bakom föreställningen att varje klyfta per definition är av ondo.
Det går stick i stäv med idén om att arbete och utbildning ska löna sig. Men den värderingen borde ges större utrymme i debatten, och då inte främst för att det gör det lättare för finansministern att få budgeten att gå ihop. Eget arbete är en förutsättning för att människor själva ska kunna påverka sin situation. Det är också ett utmärkt sätt att motverka klyftor.
I radiostudion hade Anders Borg alltså kunnat tala om egenmakt. Men det förutsätter att han inte enbart ser människor som delar av deciler.
Så jobbar vi med nyheter