"För mycket byråkrati i skolan"

I Uppsala län lägger Heby kommun mest pengar på undervisning, medan Knivsta lägger minst. Göran Nilsson (M) kommunalråd i Knivsta håller med Lärarförbundet i dess kritik mot kommunerna.
- Vi här i Knivsta jobbar med frågan. Vi i Moderaterna kanske vill gå lite hårdare fram än de andra, men vi har tillsammans i majoriteten verkat för mer tid till undervisning och i den senaste mätningen så ser man att det går åt rätt håll, säger Göran Nilsson om att kommunen satsar mer pengar på administration än undervisning.
Mest pengar på undervisning lägger Heby kommun med 45 700 kronor per grundskoleelev och år. Därefter följer Håbo med 42 300 kronor.

Knivsta lägger bara 36 600 kronor per elev och år på undervisningen. Samtidigt satsar Älvkarleby, Knivsta och Håbo mest pengar på skoladministrationen bland kommunerna i länet.
I Norrtälje kommun satsas bara 76 400 kronor per elev och år när kostnaderna för administrationen är inräknad. Det ska ställas mot Håbo som totalt satsar 90 300 kronor per elev.

Lärarnas Riksförbunds undersökning pekar på att bara hälften av Sveriges grundskolors totalkostnad går till undervisning, medan man i övriga OECD-länder satsar 63,6 procent.
- Genom att skära ner på byråkratin och satsa på undervisning, kan eleverna få mer specialundervisning och framför allt mer tid med lärarna, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund som även vill att staten ska ta ett större ansvar vid fördelningen av resurserna till skolorna.
Enligt förbundets beräkningar skulle man kunna få loss 4,5 miljarder kronor till skolorna genom att skära ner på byråkratin och satsa mer på undervisning.

"För mycket byråkrati i skolan"

Bara hälften av grundskolornas kostnader går till undervisning. Nu protesterar Lärarnas Riksförbund mot att för mycket pengar går till byråkrati och de får medhåll från kommunpolitiker i länet. Lärarnas Riksförbund har också rankat landets skolkommuner.