"För mycket vapen i omlopp"

Skjutningarna och knivmordet i Uppsala senaste veckan är mycket oroväckande. Det säger Allan Mare som har 25 års erfarenhet av arbete med ungdomsvård.

Allan Mare är biträdande chef på Bärby ungdomshem.  Samhället måste tillsammans visa ungdomar på väg in i kriminalitet att det finns alternativ, ge dem en tydligare karta att orientera sig på. "Jag tror inte på en mer hårdför kultur, det skapar bara mer kamp".

Allan Mare är biträdande chef på Bärby ungdomshem. Samhället måste tillsammans visa ungdomar på väg in i kriminalitet att det finns alternativ, ge dem en tydligare karta att orientera sig på. "Jag tror inte på en mer hårdför kultur, det skapar bara mer kamp".

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2018-08-21 13:31

När Allan Mare, biträdande chef på Bärby ungdomshem utanför Uppsala, ska svara på hur han reagerar på den senaste dagarnas dåd i Uppsala med fyra skjutningar, ett knivmord och bildbränder, blir han avvaktande.

– Jag vet faktiskt inte vad man ska säga. Varje dag när jag går in på nyhetssidorna har det hänt något nytt. Det är så fruktansvärt tragiskt, inte bara för de inblandande utan också för deras familjer, släkt och vänner, säger han.

Han är själv uppvuxen i Gottsunda och har arbetat hela sitt yrkesliv inom ungdomsvården. Utvecklingen under den tiden gått åt fel håll, i alla fall för en del, med grövre brott med vapen, längre ner i åldrarna. Men varför det skett är svårt att förklara. Han och samhället famlar i mörkret.

– Det är något de här ungdomarna sett i sin vardag som gör att den kriminella banan attraherar dem. Men vi måste visa ljuset i tunneln och i stället göra dem delaktiga i samhället, väcka deras insikt om att det finns ett annat liv. Och det måste ske tidigt. När brotten redan är begångna är det för sent, säger han.

Ett starkt föreningsliv, en bra skola och ett engagerat civilsamhälle måste finnas för de utsatta områdenas barn redan när de är i tioårsåldern.

– Men min bild är tyvärr att det är svårare att få folk att engagera sig i sin lokala förening, exempelvis fotbollsklubben där jag själv är engagerad, jämfört med förr, säger han.

LÄS MER: Ung man skjuten i båda benen

LÄS MER: Tre män anhållna för mordförsök

Familjerna har också ett stort ansvar och måste bli mer involverade i sina barn och deras liv, menar han.

– I många utsatta stadsdelar är unga ute och flänger och formas av andra äldre än de i sin familj. Men vi måste få dem att vilja något annat än att gå den kriminella banan, säger han.

Varför tror du att det skett så många våldsamma dåd i Uppsala just nu?

– Man kan alltid spekulera om att de ligger drogaffärer bakom. Men det kan också handla om andra konflikter. Jag tror att de inblandade i sådana här våldsspiraler känner varandra, till och med har varit vänner, men att det skett något, en besvikelse, ett svek och så har man plötsligt en konflikt, säger Allan Mare.

I dag är våldsbenägenheten större och våldet råare än när han var ung och växte upp i förorten, menar han. Det görs inte upp med knytnävarna längre.

– Så mycket vapen är i omlopp och då är det lättare att använda det, eftersom det är lättare att skjuta. Då behöver man inte gå nära offret, utan håller distansen.

Hur får man stopp på våldet?

– Jag tror inte på en mer hårdför kultur, det skapar bara mer kamp. Snarare måste mjuka värden lyftas fram mer, som goda exempel och vikten av samhällsengagemang och kurage, att gå fram och prata med människor som man ser och möter ute på stan. Jag tror också att skolan är oerhört viktig. Men många pusselbitar måste falla på plats i samhällsbygget för att vi ska lyckas.

En sådan bit som han lyfter fram är polisens arbete och lagföring av våldsverkarna, en annan mer samarbete i förebyggande syfte mellan myndigheter som polis, kommun, skatteverker, och arbetsförmedlingen.

LÄS MER: Fler unga kriminella beväpnar sig

De främlingsfientliga strömningar som finns i samhället i dag menar Allan Mare skjuter den här gruppen ungdomar ännu längre från samhället. Men våldet har inte med etnicitet att göra, utan med villkoren i de stadsdelar där förövarna bor, säger han.

– Risken för att hamna i kriminalitet är större om du växer upp under de här förhållandena. Det har inget med ursprung att göra. När jag växte upp i Gottsunda på 80-talet var de andra kriminella gäng där medlemmarna inte var främst personer med utländskt påbrå, som spred sitt rykte i förorten.

Är du hoppfull inför framtiden?

– Ja, jag har alltid hopp. Alla människor har en god sida och det finns många goda exempel på personer som valt en väg ut ur kriminaliteten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om