Det visar forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Sveriges lantbruksuniversitet i en studie som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
– I våra djurmodeller ser vi fantastiskt fina resultat med denna helt nya teknologi för behandling av sår. Om fortsatta försök visar lika goda resultat kan det här bli ett genombrott i ansträngningarna för att få bukt med det växande problemet med svårläkta svår i befolkningen, säger professor Mia Phillipson vid Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.
Mjölksyrabakterierna i studien har förändrats genetiskt för att kunna tillverka ett protein, CXCL12, som spelar en nyckelroll för sårläkning hos däggdjur, inklusive människor, CXCL12 lockar celler i immunförsvaret till såret och stimulerar dem att hjälpa till att reparera sårskadan.
– Dessvärre finns i såren också enzymer som bryter ner CXCL2 och på så sätt bromsar sårläkningen. Det är detta problem vi kan kringgå genom att de genförändrade bakterierna direkt i såret producerar mycket mer CXCL12 än enzymerna kan bryta ner, säger Mia Phillipson.
Försöken hittills visar att det fungerar som tänkt. Både på försöksmöss och i experiment med odlad människohud läkte sår mycket snabbare efter att ha behandlats med genetiskt förändrade mjölksyrabakterier än efter ingen behandling alls eller efter behandling med vanliga naturliga mjölksyrabakterier.
– Speciellt uppmuntrande är att de genförändrade mjölksyrabakterierna hade denna starkt påskyndande effekt på sårläkningen även hos möss med diabetes och möss med nedsatt blodcirkulation i benen. Hos människor är problemet med svårläkta och ibland kroniska sår speciellt stort just hos patienter med diabetes och cirkulationsproblem i benen, säger Mia Philipson.
Några biverkningar av de genetiskt förändrade mjölksyrabakterierna har forskarna hittills inte sett.
– De har effekt enbart lokalt i själva såret. Blodprover visar att inga bakterier eller CXCL12 sprids vidare därifrån ut i själva blodbanan, säger Mia Phillipson.
Att forskarna valde att genförändra just mjölksyrabakterier beror på att den sortens bakterier är mycket välstuderade och aldrig har kunnar kopplas till några sjukdomar.
– En oväntad, men positiv effekt av att vi valde mjölksyrabakterier visade sig vara att de genom att förändra surhetsgraden i såret hämmar enzymerna som bryter ner CXCL12 och på så sätt bidrar till att ytterligare förbättra effekten av behandlingen, säger Mia Phillipson.
Nu väntar ytterligare försök med den genförändrade mjölksyrabakterierna i en grismodell.
– Om också de visar lika positiva resultat bör behandlingen vara mogen för de första prövningarna på patienter med svårläkta sår, säger Mia Philipson.
Flera av forskarna bakom upptäckten har, som UNT tidigare berättat, startat företaget Ilya Pharma. Går det att fortsätta vara opartisk objektiv forskare och samtidigt ha ett ekonomiskt intresse av att forskningen går bra?
– Ja, det tycker jag verkligen. Som preklinisk forskare är det enormt tillfredsställande när våra fynd kan komma till nytta för patienter, det skulle jag vilja säga är den viktigaste drivkraften inom medicinsk forrskning. Men vi kan inte driva projektet hela vägen inom akademin. Därför har det delats upp så att läkemedelsutveckling sker inom företaget, medan vi fortsätter gräva i mekanismernn som ett av många superintressanta projekt på mitt lab, säger Mia Phillipson.
Fotnot: Hela studien i PNAS kan läsas här