Företag tar över vård och skola
Privata företag tar över allt mer av vården, skolan och omsorgen i Uppsala kommun. På två år har kommunens utbetalningar till privata entreprenörer ökat med 362 miljoner kronor.
Privata vårdhemmet Hagundagården i Vänge. Lennart Eriksson får hjälp av Anette Lindström
Foto: Rolf Hamilton
Det borgerligt styrda Uppsala är en av de kommuner som öppnar sig alltmer för privata företag. Procentuellt sett rör det sig om små förändringar. År 2005 stod privatdrivna friskolor, vårdbolag och andra entreprenörer inom den mjuka sektorn för 18 procent av den kommunala verksamheten i Uppsala. 2007 hade siffran ökat till 22 procent.
Men i kronor räknat handlar det om betydande belopp. Ökningen på fyra procentenheter 2005-07 motsvarar 362 miljoner kronor. Totalt sett mottog de privata entreprenörerna i fjol 1,4 miljarder från Uppsala kommun.
En drivkraft för kommunen att anlita privata utförare är minskade utgifter.
- En tumregel är att kostnaderna sänks med 20 procent när man går över från kommunal till privat drift, säger Magnus Holmström, lektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Orsakerna brukar vara minskad byråkrati, effektivare organisering och minskad personalstyrka.
För Uppsalas del är det i första hand inom äldreomsorgen som företagen vunnit mark. Sedan 2005 har de privata inslagen inom hemtjänst och äldreboenden mer än fördubblats på bekostnad av kommunens egen verksamhet.
Inom äldreomsorgen finns helt klart pengar att hämta. Vårdbjässen Attendo Care gjorde 2006 en vinst på 206 miljoner kronor, en ökning med 240 procent på tre år.
I vissa fall har vårdbolagens ägare kunnat göra stora pengar. Enligt Affärsvärlden fick Attendo Cares VD Henrik Borelius 40 miljoner kronor genom optioner när bolaget såldes till ett brittiskt riskkapitalbolag 2005.
Hur skapar då vårdföretagen sina överskott? 80-85 procent av kostnaderna inom äldreomsorgen utgörs av personalen och det ligger nära till hands att tro att de drar ned antalet anställda för att skapa vinst.
Och så har det med stor säkerhet varit i många fall. Exempelvis Attendo Care har upprepade gånger varit i blåsväder i Uppsala och en del av kritiken har handlat om att de äldre blivit lidande till följd av för låg bemanning.
Men det finns även motbilder. 2006 tog Förenade Care över flera äldreboenden i Uppsala från kommunen och utökade då bemanningen. Exempelvis hade Hagundagården 37,75 årsarbetare när det var i kommunal drift. I dag, i Förenade Cares regi, är bemanningen 40,96 årsarbetare trots samma antal vårdtagare och lika hög ersättning.
Att öka personalstyrkan och ändå göra vinst, hur går det ihop?
- Vi har gjort personalen kostnadsmedveten, vi pratar pengar på våra personalmöten, säger Förenade Cares regionchef Ylva Larsson.
Andra sätt att effektivisera är enligt henne att teckna bra avtal vid varuinköp, ha korta beslutsvägar och ge personalen mer ansvar.
En viktig förklaring till vårdbolagens vinster inom äldreomsorgen är smartare scheman, att sätta in mer personal när det är mycket att göra, till exempel vid frukost och läggdags. Samt att dra ned personalstyrkan när sysslorna är få.
Vad är då bäst för vårdtagarna, privat eller offentlig drift? Någon entydig bild finns inte, kvaliteten verkar till stor del hänga på hur enskilda chefer lägger upp jobbet.
Friskolor är ett annat område där entreprenörerna vinner marknadsandelar i Uppsala. En av dem är John Bauerkoncernen. Vinsten för koncernens största bolag blev 24 miljoner kronor under 2006. Även här kan ägarna ta ut stora pengar. Huvudägaren Rune Tedfors har fått ut 30 miljoner efter skatt genom en aktieaffär med koncernen.
Hur genererar då friskolorna sina vinster? Att de i snitt har 10-15 procent lägre lärartäthet än kommunala skolor spelar givetvis in.
- Den lägre lärartätheten kan vara en orsak till att det går att skapa vinst inom friskolor, medger Per-Erik Lorentzon, utvecklingschef vid John Bauer-koncernen som driver 27 skolor.
- Andra förklaringar är mindre administration och bra avtal vid inköp. Många kommunala skolor hyr sina lokaler av tekniska kontoret och avtalet får inte ifrågasättas. På lokalsidan har vi kunnat minska våra kostnader kraftigt.
UNT har talat med några elever som gått John Bauergymnasiet i Uppsala. Ingen av dem klagar på låg lärartäthet.
- Det var väldigt mycket självstudier och man fick lösa problemen på egen hand, men det fanns alltid lärare till hands att fråga, säger Valdemar Wollgarth som gick ut John Bauergymnasiet i fjol.
Överlag ger Skolverket bättre omdömen åt fristående skolor. En förklaring anses vara att eleverna kommer från mer högutbildade familjer och att dessa gjort ett aktivt val och därmed är mer engagerade i utbildningen.
Så jobbar vi med nyheter