Företag ville hetta upp smittad kyckling

Två livsmedelsföretag har ansökt hos Livsmedelsverket om att få tjänliggöra salmonellasmittad kyckling. Totalt rör det sig om minst 35 ton kött. Ett av företagen ingår i en av landets största kycklingproducerande koncerner. Hanteringen kritiseras av branschorganet Svensk Fågel.

Uppsala2005-04-29 00:00
I ansökningarna till Livsmedelsverket skriver företagen Nordfågel och Skaraborgs fågel att de exporterande företagen i Litauen vägrar ta tillbaka kycklingköttet. Båda exportörerna har hävdat att köttet var fritt från bakterien. Salmonella hittades i båda fallen i de svenska företagens egenkontroll.
Företaget Nordfågel ingår i Blentakoncernen. I koncernen ingår även de Guldfågel, Lantfågel och Ingelsta kalkon.

Vill värmebehandla
Hela partiet är på 30 ton varav man i ansökan uppger att 10 ton konstaterats salmonellasmittat. Varorna ligger i ett fryshus i Kalmar och företaget vill att kycklingen ska värmebehandlas i koncernens anläggning i Simrishamn. Efter den processen föreslår man att köttet ska säljas som stekt kycklingfilé.
— Det är inte längre aktuellt att värma upp kycklingen. Vi har nu beslutat oss för att skicka tillbaka kycklingen till Litauen. Hela partiet på 30 ton kan innehålla salmonella. Företaget i Litauen har gått med på detta efter en ekonomisk överenskommelse. Partiet är värt en miljon kronor, säger Hans Johansson, VD för Nordfågel som enligt årsredovisningen sysslar med handel med kycklingprodukter inom Norden samt övriga länder runt Östersjön.
— Vi kontaktade Livsmedelsverket för att vi bland annat ville rädda en massa pengar.

Storhushåll
Varför ändrar ni er sedan?
— Det var ingen som ville ta emot köttet och värma upp det. De var rädda för salmonellasmittan. Sedan var man också tveksam på Livsmedelsverket.
Vem skulle köpa den behandlade kycklingfilén?
Den skulle ha gått till storhushåll och restauranger.
Jan Håkansson är ägare till Blentakoncernen och sitter också i styrelsen för Nordfågel. Han hävdar att tjänliggörande inte har förekommit tidigare.
— Om vi någonsin skulle göra något sådant så skulle vi upplysa kunderna om att köttet är kokt därför att det har innehållit salmonella. Salmonella är ju helt ofarligt om livsmedlet hanteras rätt och värms upp. Då dör bakterien.
Importerar ni mycket kött?
— Nej, nästan ingenting.

Hård konkurrens
Varför har ni då ett företag som Nordfågel som sysslar med import?
— Vi har tagit in ett litet antal produkter på prov. Vi måste se till framtiden. Det kommer in väldigt mycket kyckling utifrån och det är hård konkurrens, säger Jan Håkansson.
Livsmedelsverket kommer nu att kontakta de litauiska myndigheterna för att kontrollera att hela partiet går i retur.
Det andra företaget, Skaraborgs fågel, har tagit in 19, 2 ton kyckling. En stor del av partiet har använts för att producera salladskyckling. Vid en senare provtagning upptäcktes att totalt 5 600 kilo färsk kyckling och kycklingberedningar innehöll salmonella.

Vill inte kommentera
Företagets ägare Besim Yüksel vill inte ge några kommentarer och hänvisar till Livsmedelsverket.
- Kyckling, kycklingberedning och salladskycklingen är stoppade och får inte lämna anläggningen. Företaget har nu tre alternativ för det som innehåller salmonella. Det är att returnera, destruera eller tjänliggöra kycklingen, säger Sølvi Sørgjerd, veterinärinspektör vid Livsmedelsverket.
Hon menar att det är ovanligt att företag kommer in med förfrågningar om tjänliggörande och säger även att verket är restriktiva.
- Utfallet i det här ärendet är ännu oklart, säger Sølvi Sørgjerd.
På branschorganet Svensk fågel känner man inte till Nordfågel och Skaraborgs fågel. Blentakoncernens företag Guldfågeln och Ingelstakalkon tillhör medlemsföretagen.
— Frågan om att tjänliggöra har aldrig varit uppe. Självklart är det inte bra att ta in salmonellakyckling i svenska anläggningar. Risken för att smitta sprids ökar. Därför säger vi i branschen nej till det, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel.

Research: Faktaredaktionen

Fakta

Årligen äter vi cirka 14 kilo kyckling per person. Importen ökade med 28 procent mellan 2003 och 2004. Importköttet står nu för en tredjedel av det vi konsumerar.
Källa: Svensk Fågel
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om