Forskare: "Är ett överraskande fynd"

Dagens basker är den folkgrupp som är genetiskt mest lik de människor som för flera tusen år sedan spred jordbruket till den iberiska halvön.

Grottfynd. I en grotta i det här området i nordvästra Spanien hittades de åtta skeletten, som ger en ny bild av baskernas ursprung och hur jordbruket spreds till den iberiska halvön.

Grottfynd. I en grotta i det här området i nordvästra Spanien hittades de åtta skeletten, som ger en ny bild av baskernas ursprung och hur jordbruket spreds till den iberiska halvön.

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2015-09-07 21:00

Det visar en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, i en studie som publiceras i den amerikansa vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

– Ett överraskande fynd eftersom baskerna trotts vara en befolkningsspillra från de jägar-samlarkulturer som levde i området redan före jordbrukets ankomst. Samtidigt bekräftar våra resultat att de första jordbrukarna på den iberiska halvön kom från samma grupp människor som spred jordbruket också till övriga Europa, säger professor Mattias Jakobsson vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

Han har lett studien i vilken forskarna har undersökt prover från åtta 3 500 till 5 500 år gamla skelett som hittats vid arkeologiska utgrävningar i en grotta i nordvästra Spanien. Fynd av lämningar efter husdjur, stenverktyg och keramik på samma plats bekräftar att de begravda var jordbrukare, inte jägare-samlare.

Med avancerad genteknik har forskarna lyckats rekonstruera arvsmassorna hos de åtta stenåldersjordbrukarna. Dessa har sedan jämförts med dna-spiralerna från tidigare undersökta lämningar efter tidiga jordbrukare och jägare-samlare i olika delar av Europa, bland annat Skandinavien, och hos nu levande befolkningsgrupper.

Jämförelserna visar ett nära genetiskt släktskap mellan de tidiga iberiska bönderna och tidiga bönder i centrala och norra Europa. Ju äldre fynden var, desto större var de genetiska likheterna mellan bondebefolkningarna i olika delar av Europa.

Förklaringen till varför de allra tidigaste jordbrukarna i olika delar av Europa var mer genetiskt lika än senare bondegrupper är enligt forskarna att jordbruket i Europa i första hand spreds genom migration, inte genom att lokala jägar-samlargrupper fick höra talas om och tog upp det nya levnadssättet.

– Både i Skandinavien, Mellaneuropa och på den iberiska halvön har dock dessa tidiga jordbrukare efterhand tagit upp människor från lokala jägare-samlare i sina samhällen, vilket sätter sina spår i att den genetiska komponenten från dessa grupper gradvis ökar, säger Mattias Jakobsson.

Men varför är dagens basker genetiskt mest lika de tidiga stenåldersbönderna på den iberiska halvön? Förmodligen därför att baskerna under de senaste 5 000 levt mer isolerade än andra folkkgrupper, tror forskarna.

– I den meningen förefaller baskerna att vara unik. Alla andra folkgrupper på den iberiska halvön bär i dag spår i sin arvsmassa av senare migration till området från öster och från norra Afrika, säger Mattias Jakobsson.

Fakta Jordbruket spreds genom migration

Jordbruket uppstod i främre Orienten för cirka 11 000 år sedan, och spreds därifrån under flera tusen år allt längre norr- och västerut. För cirka 6 000 år sedan var jordbruket etablerat i större delen av Europa.

Övergången från livet i små grupper av mobila jägare-samlare till bofasta jordbrukare betecknas ofta som den största förändringen i mänsklighetens historia.

Senare års genetiska forskning har givit ett allt starkare stöd för att jordbruket spreds över Europa genom migration, inte genom att nya idéer inspirerade jägare-samlare att börja odla grödor och hålla djur.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om