Forskare kan fällas för fusk

En forskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet riskerar att fällas för forskningsfusk. Två utredningar anser att forskaren gjort undersökningar som krävt etiskt tillstånd.

Uppsala universitet, universitetshuset, exteriör.

Uppsala universitet, universitetshuset, exteriör.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2016-02-04 10:04

UNT uppmärksammade fallet förra året sedan den medicinska fakultetens ledning begärt att en oberoende utredning skulle göras om forskarens undersökningar ligger inom ramen för god forskningssed. Forskaren anklagades för att i två fall ha bedrivit forskning på patienter utan att fullt ut ha de etiska tillstånd som krävs.

Det ena fallet handlar om att forskaren ska ha testat en ny undersökningsmetod för att fastställa kvalitén på organ före och efter operation utan att ha täckning för det i det etiska tillstånd som givits.

I det andra ska forskaren ha kallat in fem patienter från olika landsting för provtagning. Kritikerna anser att det inte fanns något motiv till provtagningarna och att den saknade etiskt tillstånd.

Medicinska fakulteten har låtit en oberoende expert, professor Bengt Hamberger vid Karolinska institutet, göra en genomgång av patienternas journaler. Hans slutsats är att forskaren borde haft etiskt tillstånd för att göra provtagningarna. När det gäller den nya undersökningsmetoden för att fastställa kvalitén på organ innan operation så skulle forskaren "tveklöst" ha haft ett tillstånd - det söktes först i efterhand.

En förberedande undersökning som tittat på samtliga handlingar i ärendet har kommit fram till samma slutsats som Bengt Hamberger. Både etiskt tillstånd och godkännande från patienten skulle ha funnits på plats innan den nya undersökningsmetoden testades. Utredarna anser därmed att forskaren gjort sig skyldig till vetenskaplig oredlighet, forskningsfusk.

När det gäller de fem provtagningarna anser utredarna att forskaren borde ha haft ett etiskt tillstånd och patienternas godkännande. Samtidigt konstaterar de att det är svårt att göra tydliga gränsdragningar mellan vad som är vård och vad som är forskning. Därför går det inte att med säkerhet påstå att forskaren gjort sig skyldig till vetenskaplig oredlighet.

Eva Tiensuu Jansson, som är dekanus vid medicinska fakulteten har lämnat över undersökningens resultat till universitets rektor.

– Det är rektor som fattar beslut i sådana här ärenden. Jag skulle tro att det kommer inom de närmaste veckorna, säger hon.

Hur allvarligt är det här?

– Kritiken handlar främst om att det inte funnits etiska tillstånd, och att man sökt det i efterhand. Det är inte så det ska gå till. Men det här går inte att jämföra med det som kommit fram på Karolinska institutet i Stockholm.

Hur stor risk har patienterna löpt?

– Den bedömning som utredarna gjort är att de inte löpt någon stor risk. Ingen har kommit till skada.

Kan forskaren jobba kvar om hen fälls?

– Det kan jag inte uttala mig om. Det är en fråga för Akademiska sjukhuset där forskaren är anställd och ingår inte i den här utredningen. Vi vidtar inga disciplinära åtgärder. Om en person kan fortsätta forska beror på i vilken grad man varit oredlig. Det avgör rektor. Men det kan bli svårt att få anslag till forskning, säger Eva Tiensuu Jansson.

Forskaren själv har i två omgångar besvarat kritiken. I den sista går hen i detalj igenom, förklarar och tillbakavisar alla anklagelser om oredlighet. Forskaren anser att fakulteten genomfört utredningar utan att hen själv varit inblandad och att anklagelserna inte har handlat om att sakligt, grundligt och transperent utreda om misstag har begåtts utan att man haft en på förhand bestämd uppfattning om att misstag har begåtts.

– I själva verket speglar processen beklagliga personalmotsättningar inom verksamheten som inte bara skadat enskilda individer utan också verksamheten, skriver hen.

Fakta Självständiga nämnder prövar etiken

Forskningsfusk – så kallad oredlighet i forskningen – kan leda till att människor och djur utsätts för risker. Det i sin tur kan göra att förtroendet för forskare och forskning skadas.

Alla forskningsresultat måste därför redovisas öppet så att andra forskare kan kontrollera och upprepa forskningen. Först då kan forskningen betraktas som vetenskapligt godtagen.

Från den 1 januari 2004 finns en lag om etikprövning av forskning som görs på människor.

Etikprövningen sker i sex regionala nämnder vid landets större universitet.

Källa: Centrala etikprövningsnämnden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om