Det visar forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kolleger vid ett par forskningsinstitut i Nuthetal i Tyskland i en studie som publiceras i tidskriften Molecular Metabolism.
– Eftersom studien är liten och den första i sitt slag måste våra resultat tolkas försiktigt. Men om de kan bekräftas i större studier som pågår under längre tid kan de ge en delförklaring till varför långvarig sömnbrist ökar risken för fetma och typ 2-diabetes, säger sömnforskaren Jonathan Cedernaes vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, som tillsammans med forskarkollegan Christian Benedict är huvudansvarig för studien.
Studien omfattar nio unga friska män som vid två olika tillfällen tillbringade två nätter i ett sömnlaboratorium. Det enda som skilde de båda experimenttillfällena åt var om männen fick sin vanliga cirka åtta timmars nattsömn eller var tvungna att skära ner på den till bara fyra timmar per natt.
Före den första natten och efter de båda nätterna i sömnlaboratoriet lämnade männen avföringsprover för en bakterieanalys. Det är första gången som en studie har undersökt om mängden eller sammansättningen av bakterier i tarmen påverkas av sömnbrist.
– Sömnbrist och en förändrad bakterieflora har var för sig kopplats till ökad risk för typ 2-diabetes och fetma. Därför ville vi se om det också kan finnas ett direkt samband mellan sömnbrist och påverkan på tarmens bakterieflora, säger Jonathan Cedernaes.
I det stora hela var mängden och sammansättningen av tarmbakterier ungefär densamma efter två nätter med sömnbrist som efter två nätter med normal sömn.
– Något annat hade vi inte heller förväntat oss efter så pass kortvarig sömnbrist. Ändå kunde vi i mer riktade analyser påvisa vissa förändringar i tarmflorans sammansättning efter nätterna med sömnbrist, som i en del andra studier har kopplats till fetma, säger Jonathan Cedernaes.
En gällde förändringen i sammansättningen av två stora bakteriegrupper, som kallas Firmicuter respektive Bacteroideter. Efter två dagars sömnbrist hade mängden Firmicuter stigit i förhållande till mängden Bacteroidetes.
I flera tidigare gjorda studier har Firmicuter bland annat visats vara mer effektiva än Bactertoideter på att bryta ner födan så att kroppen kan tillgodogöra sig mer av energin som finns lagrad i maten.
– Så även om matintaget och energiförbrukningen hos en person är oförändrat skulle en ökning av Firmicuter i förhållande till Bactereoideter på länge sikt kunna leda till viktuppgång, säger Jonathan Cedernaes.
Flera tidigare studier har visat att sömnbrist har negativ påverkan på kroppens omsättning av socker och insulin, så att det efter en måltid tar längre tid innan blodsockerhalten sjunker.
– Även i vår nya studie såg vi detta samband mellan sömnbrist och sänkt så kallad insulinkänslighet, men detta hade inget samband med förändringar av tarmfloran, säger Jonathan Cedernaes.