– Allmänhetens iakttagelser är en ovärderlig hjälp till information som kan öka våra kunskaper om naturens växlingar över hela landet. På egen hand skulle vi forskare aldrig kunna samla in alla dessa uppgifter, säger Kjell Bolmgren, forskare vid SLU och samordnare av det Svenska fenologinätverket för att hålla koll på naturens årligen återkommande växlingar.
De vårtecken som allmänheten uppmanas att rapportera in uppgifter om elektroniskt till vårkollen.se 30 april och 1 maj gäller tussilagons, blåsippans, vitsippans, sälgens och häggens blomning och björkarnas lövsprickning. Litet sent kan man tycka, med tanke på vårens tidiga ankomst i år. De första iakttagelserna av tussilagos, blåsippor och sälg i södra Sverige kom i år redan i slutet av februari.
– Sådana iakttagelser är också viktiga, men tanken med att välja valborgshelgen är inte att få mer uppgifter om de allra första vårtecknen. Med vårkollen vill vi få uppgifter om hur långt gången våren är vid en och samma tidpunkt från hela landet. Det är lika viktigt att få veta att en växt är överblommad eller ännu inte börjat blomma som att den står i full blom, säger Kjell Bolmgren.
Årets vårkoll är den första, men forskarna hoppas att den i likhet med Valborgseldarna och förstamajtågen ska bli en återkommande tradition.
– Tanken är att vårkollen ska bli ett viktigt riktmärke i fortsatta studier av hur de pågående klimatförändringarna påverkar utvecklingen av naturens kalender över tid i olika delar av Sverige, säger Kjell Bolmgren.
Att allmänheten hjälper till att rapportera in uppgifter om naturens skiftningar är dock ingen ny företeelse. I Sverige har den sortens rapporter gjorts ända sedan 1873 då Uppsala observatorium började skicka ut särskilda blanketter att fylla i för apotekare, präster, folkskollärare och andra betrodda samhällsmedborgare över hela landet.
– Det bevarade materialet är ovärderligt och ger oss redan i dag viktiga kunskaper om naturens växlingar över tid. Vårkollen kan inte heller ersätta de nätverk av så kallade fenologiväktare som än i dag skickar in sådana rapporter. Men om vårkollen blir en framgång kan den ge kompletterande detaljerade och återkommande uppgifte, även från delar av landet som inte täckts in av dessa nätverk, säger Kjell Bolmgren.
I dag finns nära 200 så kallade fenologiväktare i Sverige. Förra året lämnade de in nästan 10 000 rapporter till naturenskalender.se. Med vårkollen hoppas Svenska botaniska föreningen och forskarna få in massor av rapporter från landets alla delar under en enda helg.
Uppgifterna från vårkollen kommer också att användas för att göra jämförelser bakåt i tiden från områden för vilka det lämnats liknande rapporter under mer än 100 år. Sådana bevarade uppgifter har redan visat sig ha stor betydelse för att få kunskaper både om de naturliga växlingarna i naturens kalender från år till år och om mer långsiktiga förändringar.
Att skilja kortsiktiga växlingar från trender kan dock vara svårt.
– När blåsippan börjar blomma här i Uppland kan skilja sig nästan två månader från år till år beroende på om vintern varit ovanligt mild och snöfri eller kall och med sen snösmältning. Den mer långsiktiga trenden är att de första vårtecknen i form av blåsippor och tussilago i dag kommer i genomsnitt två veckor tidigare och perioden ”mellan hägg och syren” en vecka tidigare jämfört med för drygt 50 år sedan, säger Kjell Bolmgren.