Inför valet är skolan i blickfånget och de politiska utspelen har duggat tätt: föräldrar i klassrummet, satsningar på elitklasser, vissa slöjor ska förbjudas, etcetera.
– Vi uppskattar att vi har en engagerad skolminister som lyfter utbildningsfrågorna. Men vi forskare tycker inte om att politikerna förenklar och spelar ut en fråga åt gången. Ta exempelvis frågan om tidiga betyg, som jag tycker är alldeles för enkelt hanterad, säger Ulla Riis, professor i pedagogik vid Uppsala universitet.
Just nu är hon är värd för en konferens vid Uppsala universitet, där forskare från hela världen diskuterar och jämför utbildningssystem. Just att jämföra med andra är något politikerna också gärna gör, inte minst med hjälp av de uppmärksammade Pisa-studierna där OECD-ländernas skolresultat jämförs. Finland har hamnat i topp i de senaste studierna och har Sverige på behörigt avstånd i resultatlistan, särskilt när det gäller intresse för naturvetenskap.
Jan Björklund har flitigt hänvisat till Pisa och det finska exemplet. Men forskarna manar till besinning och ser faror med politikernas utspel. Jennifer Chung som vid universitetet i Oxford forskat om Finlands framgångar, berättar att länder står i kö för att göra studieresor till Finland och ta med sig framgångsreceptet hem. Men sanningen bakom framgången är komplicerad. Varje land har sin unika bakgrund.
– Jag ser förklaringar som att Finland blivit självständigt från både Ryssland och Sverige och byggt upp ett starkt utbildningssystem för att klara självständigheten, och att det finns en särkskild stolthet i det finska som exempelvis spelar roll för den goda läsförståelsen, säger hon.
Några av de andra faktorer hon kunnat se är att läraryrket har hög status och att andelen invandrare är låg och antalet flerspråkiga elever därmed få.
– Sambanden är komplexa, och risken med Pisa är att resultaten automatiskt blir ett politiskt verktyg, säger Jennifer Chung.
En annan synpunkt är att Finland har en egen tradition av just den här typen tester och därför är duktiga på att svara ”rätt” i Pisa-studierna. Det menar tyske forskaren Tobias Werler, som forskar om norsk utbildning.
– Pisa är en studie av många, som dessutom bygger på resultat från i går. Det måste kombineras med andra typer av studier och teoretiska modeller.
Risken med snabb politisk aktion på grundval av Pisa-resultaten är att det stjälper i stället för hjälper skolan, menar Ulla Riis.
– Risken är att läget blir än sämre. Sådan forskning presenteras här på konferensen. Varje land har sina förutsättningar och är inte förändringen utformad efter det kan verkligheten spjärna emot.