Forskaruppror mot politisk styrning
Det mullrar i forskarlaboratorier och korridorer och en proteströrelse växer fram mot klåfingriga politiker som styr forskningen för att få ut mer nytta. I stället riskerar samhället att nu gå miste om stora upptäckter, menar många forskare.
Så inledde Jan Björklund (FP) partiledarnas besök vid Uppsala universitet för ett år sedan, och berättade stolt om regeringens historiska initiativ för svensk forskning. 20 särskilt angelägna, strategiska, områden hade listats med en dryg miljardpott att söka pengar ur. För den forskare som ville få del av potten var kopplingen till innovationer och svenskt näringsliv avgörande, deklarerade alliansledarna.
Det här är fel väg att gå för att få fram mer nyttig forskning. Det menar Hans Ellegren, framgångsrik professor i evolutionsbiologi och dekanus för biologisektionen vid Uppsala universitet.
- Den största garanten för långsiktig nytta är hög kvalitet i forskningen och stimulans av nyfikenheten. Vi vet inte i dag vad som är den mest betydelsefulla forskningen för morgondagens problem. Upptäckter som penicillinet eller kärntekniken var inte något som förutsågs i förväg, säger Hans Ellegren.
Han får medhåll av Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för teknik- och vetenskapsstudier vid Uppsala universitet, som forskar om styrning och nyttobegreppet:
- Den forskning som får stor betydelse i framtiden är ofta den som det raljeras mest över i samtiden. Ta filosofernas grubblerier i början av 1900-talet, som sedan lade grunden till hela it-samhället.
Dessutom är vetenskapens roll bakom innovationer inte linjär, påpekar hon.
- Det handlar ofta om flera upptäckter i olika tider som leder fram till något. Men så fort politikerna vill styra forskningen hanteras frågan som om processerna är linjära. Det är publikfrieri och klåfingrighet.
Risken är att forskning som vi skulle kunna ha stor nytta av om 50 år nu inte stimuleras och tvingas till en tynande tillvaro.
- Kärnfrågan är: Vad tar vi bort? I skogsbruket på 60-talet besprutade man för att få bort lövskogen. I dag tar vi oss för pannan och säger: Det var ju ett ekosystem. Frågan är vad vi sprutar bort ur forskningsfloran, säger Alexandra Waluszewski, som dock påpekar att universitet och högskolor finns till för omvärldens behov.
- Men vem avgör behovet? Genom historien har det avgjorts av religioner, ideologier eller militärer. Vi vill att forskningen ska skyddas från sådan styrning.
Hon och Hans Ellegren har hörts i debatten om den nya politiska styrningen. Hans Ellegren har med en rad professorer hårt kritiserat den statliga forskningsfinansiären Formas nya rutiner för fördelning av pengar. Rutinerna betonar enligt Hans Ellegren kortsiktig nytta och ger användare i näringslivet en roll som bedömare av den vetenskapliga kvaliteten.
- De som bäst kan bedöma vilken forskning som är av högst kvalitet är forskarvärlden själv, säger han
Ännu en som oroas av politikernas intrång i forskningen är Ulf Danielsson, världsledande professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Nyfikenheten styr forskningen i allt mindre utsträckning, menar han.
- Forskningen blir ett verktyg för att öka tillväxten. Det finns en övertro på att det går att beställa fram stora upptäckter, och jag vet att väldigt många med mig oroar sig för detta, säger han.
Så jobbar vi med nyheter