Forskning finfint för farten
Mitt i natten efter Charlotte Kallas OS-guld på 10 km fick Uppsalaföretaget Primaterias teståkare ett telefonsamtal från Vancouver. I andra änden fanns en desperat tekniker från det norska skidlandslaget som undrade om svenskarna åker på skidor preparerade med Primaterias produkter.
Primateria, skidverktyg åt landslaget Mats Larsson och Rickard Gåhlin
Foto: Pelle Johansson
- Det florerar en hel del myter om skidglid, den ena mindre rätt än den andra. Vi har tittat på det här med utgångspunkt i tribologi, läran om nötning och friktion. Och det handlar om att få rätt yta och struktur på belaget från början, säger Mats Larsson, en av delägarna och grundarna till företaget Primateria.
En forskningsrapport vid högskolan i Luleå som visade att behandling med stålsickel var bättre än glidvalla slog ner som en bomb i skidvärlden. Sedan dess har diskussionen mellan vallaförespråkarna och dess motståndare stundtals varit het. Primaterias inställning är något mer pragmatisk.
- De dyraste flourkarbonvallorna har ett existensberättigande för den allra yppersta eliten. Men de enklare paraffinvallorna tror jag kommer att minska kraftigt. Och även för avancerade motionärer kan man fixa bra glid utan valla. Tio minuter med våra verktyg per skida ger ett så bra resultat att skillnaden mellan vallat och ovallat blir mycket liten, säger Mats Larsson.
Metoden går ut på att först dra av de mikroskopiska ojämnheterna i belaget med en specialgjord stålsickel. Sedan gör man mikroskopiska spår med ett annat verktyg. Är plastbelaget för slätt så suger det fast när det bildas vatten mellan skidan och snön. Sedan borstar man av ytan med en specialborste. Som finish kan man lägga på ett mycket tunt lager glidvalla för att få upp glidet de sista procenten innan vallan nöts av efter några kilometers åkning. Vill man köpa hela Primaterias verktygs-kit går det loss på runt 3 500 kronor, vilket naturligtvis är en ansenlig investering för en motionär men inte särskilt dyrt för dem som satsar på de dyrare glidvallorna i dag.
Primateria började utveckla sina produkter för skidglid när de såg att de stålsicklar och borstar som fanns på marknaden lämnade en hel del övrigt att önska. Med bakgrund i sin forskning om friktion vid Ångströmlaboratoriet tyckte Mats Larsson och Rickard Gåhlin att de kunde göra något mycket bättre. Grunden är ett svenskt specialstål som får sin slutbehandling i Primaterias verkstad i Uppsala. Men dit in får vi inte komma.
- Vi har valt att inte patentera tekniken. Då hittar bara våra konkurrenter på något snarlikt. I stället håller vi tillverkningsprocessen hemlig, säger Mats Larsson.
Än så länge är försäljningen blygsam. Primaterias stålsickel finns att få tag på i någon butik i Uppsala samt via några webbshoppar för skidprodukter. I framtiden kan också mer innovativa lösningar vara på väg.
- Vi har en idé för en skida med ett fäste som inte påverkar glidet. Då kan man ha fästet på hela skidan och behöver inte vara beroende av spannet, säger Mats Larsson.
Men om det är Primaterias redskap som ligger bakom de svenska medaljerna i OS får vi inte veta.
- Skidlandslaget berättar aldrig hur de har preparerat skidorna inför loppen. Men vi vet att våra grejer finns i deras verktygslåda och att de använder dem, säger Rickard Gåhlin.
Det nattliga telefonsamtalet från Vancouver är dock en indikation på att ryktet om det Uppsaliensiska verktyget spritt sig i skidvärlden. Så det finns en risk att också de norska åkarna kommer att få fart under skidorna i framtiden.
FAKTA
Primateria
Antal anställda: 6
Omsättning 2008: 7 miljoner kronor
Resultat efter finansnetto: 149 000 kronor
Primateria jobbar bland annat med ytbehandling av verktyg för optimal friktion, samt rådgivning kring nötning och friktion. Stora kunder är bland annat Sandvik och Volvo.
Primateria
Antal anställda: 6
Omsättning 2008: 7 miljoner kronor
Resultat efter finansnetto: 149 000 kronor
Primateria jobbar bland annat med ytbehandling av verktyg för optimal friktion, samt rådgivning kring nötning och friktion. Stora kunder är bland annat Sandvik och Volvo.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!