Innan ett forskningsprojekt startas ska det enligt lag genomgå en etikprövning så att patienter som deltar inte riskerar att skadas fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt. Ger prövningen godkänt kan forskningen börja. Nu kritiseras ett forskningsprojekt och en forskare vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper för att ha forskat på patienter utan att fullt ut ha de etiska tillstånd som universitetet kräver. Den medicinska fakultetens ledning har begärt att en oberoende utredning görs av om forskningen ligger inom ramarna för god forskningssed.
En kritisk professor och en lika kritisk forskningsledare har i brev till utredningen redogjort för vad de anser vara misstänkt oredlighet i forskning - en allvarlig anklagelse i forskarvärlden.
Olle Nilsson, professor och prefekt vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, har begärt prövningen. Han vill dock inte kommentera misstankarna.
– Det ska den oberoende utredningen pröva. Jag vill inte föregå den, säger han.
Kritikerna angriper forskaren på tre punkter där hen ska ha varit ansvarig. Två av dem gäller avsaknad av etiska tillstånd för att bedriva forskning. I det tredje ska forskaren inte ha frågat en patient om tillstånd att använda prover i en vetenskaplig presentation, så kallat informerat samtycke. De är också kritiska till att etiska tillstånd och förfrågningar om samtycke ska ha ordnats i efterhand.
I ett fall handlar anklagelserna om att forskaren ska ha testat en ny undersökningsmetod för att fastställa kvalitén på organ före och efter operation utan att ha täckning för det i det etiska tillstånd som givits. Det kan ha utsatt patienterna för betydande risker, anser en av kritikerna. Trots att underökningsmetoden inte etikprövats ska forskaren i ett fall ha fattat beslut om hur en patient ska behandlas utifrån resultaten i av dem.
I ett annat fall ska forskaren ha kallat in fem patienter från olika landsting för provtagning. Kritikerna anser att det inte fanns något motiv till provtagningarna, den saknade etiskt tillstånd och hade brister i journalföringen.
Forskaren vill inte lämna några kommentarer så länge utredning pågår, men skriver i ett mejl till UNT att påståendena inte är korrekta och att någon oredlighet i forskning inte har förekommit. I övrigt hänvisar hen till ett skriftligt svar på kritiken.
Där håller hen med om att det finns ”försummelser” när det gäller journalföring kring de fem provtagna patienterna men att hen inte gjort något i hemlighet eller för egna syften.
– Hantering har skett med full transparens på kliniken, skriver forskaren.
När det gäller den nya metoden för att undersöka organ så hävdar hen att metoden inte påverkar organets kvalitet, och därmed inte utgör någon fara för patienten. Den etikansökan för forskningen som granskats och godkänts av etikprövningsnämnden är skriven ”enligt bästa samvete och kunskap”, skriver hen.
I svaret försäkrar forskaren att hen inte agerat i strid med universitets riktlinjer då alla ”eventuella försummelser i dokumentation och journalföring samt eventuell fördröjning vid inhämtade av samtycke från patienter skett utan uppsåt”.
Enligt Olle Nilsson är frågorna komplexa.
– Det pågår en svår och mångfacetterad diskussion om var de etiska gränserna går. Vi vill veta om forskningsverksamheten har bedrivits inom ramarna för det tillstånd som etikprövningsnämnden i Uppsala givit, säger han.
Vad anser du?
– Det finns tillstånd. Frågan är om de är tillräckliga eller om de ska vara formulerade på ett annat sätt . Vi behöver hjälp med att granska det här. Alla vill ha svar på frågorna.
Har patienter drabbats?
– Det finns vad jag vet inte någon komplikation som skulle kunna hänföras till någon av de aktuella studierna, säger Olle Nilsson.