Forskning i världsklass vid SLU
Forskning i världsklass och forskning med så låg kvalitet att den kanske bör avvecklas. Båda finns vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar en ny stor utvärdering. SLU:s rektor är inte nöjd med resultatet.
- Jag vet att vi är kapabla till att ha fler än åtta världsledande miljöer, och flera är väldigt nära. Nu ska vi satsa pengar för att få upp fler till den nivån, säger hon.
Vilka de främsta miljöerna är har SLU:s ledning inte offentliggjort än, men flera finns inom områdena växtskydd, och skogshushållning och skogsproduktion.
Snittbetyget för vetenskaplig kvalitet inom hela universitetet är 3,9, på en sexgradig skala.
- Bra, men jag är inte nöjd, säger Lisa Sennerby Forsse, rektor för SLU.
Tre miljöer får bottenbetyget ett, och tolv stycken betyget två. Här finns miljöer som nu kanske måste avvecklas, om de inte är en nödvändighet för den grundutbildningen.
Uppsala universitet var först i Sverige med att utvärdera sin forskning. Flera universitet och högskolor har följt efter, så även SLU som på måndagen presenterade huvuddragen för personalen.
SLU har inte bara med hjälp av internationella vetenskapliga experter mätt den vetenskapliga kvaliteten, utan också lyssnat till exempelvis forskningschefer på myndigheter och företag för att få fram forskningens relevans. Unikt är också att SLU analyserat forskningens nytta, vilket UNT berättat om tidigare. Enligt omdömena ger SLU kunskap på hög nivå och upplevs som oberoende, och som ett universitet med hög integritet. Men omdömena säger också att SLU fokuserar för mycket på problem i stället för på lösningar, och inte är tillräckligt synligt i samhället.
Det senare är en gammal käpphäst för SLU som på senare år därför storsatsat på informationskampanjer.
- Vi måste bli bättre på kommunikation. Trots att studier visar att vi syns väldigt flitigt media så dras vi med problemet att vi inte syns. Det kan handla om att tydliggöra oss med namn och logga, säger Lisa Sennerby Forsse
Ett generellt förbättringsområde som pekas ut är samarbetet internt och med andra. Därför lanserar nu ledningen fyra framtidsområden som ska öppna för samarbeten, exempelvis framtida jordbruk, och människan i den framtida miljön.
Just framtiden är det viktigaste med utvärderingen av nuläget, tycker Lisa Sennerby Forsse.
- Det här är framförallt en investering för framtiden. Nu vet vi vad vi måste förbättra och var vi måste satsa för att bli bäst.
SLU har i sin utvärdering Kvalitet och nytta delat in sin verksamhet i 130 miljöer fördelade inom 15 huvudområden. De sex huvudområdena som får högst snittbetyg vad avser vetenskaplig kvalitet, relevans, genomslag, potential, ledarskap och strategi är (högsta betyg är sex):
Grundläggande växtvetenskap, 4,8
Växtskydd, 4,6
Ekologi och miljövetenskaper, 4,5
Genetik och reproduktion, 4,2
Kemi, molekylärbiologi och mikrobiologi, 4,2
Skogshushållning och skogsprodukter, 4,1
Alla 15 områden får ett snittbetyg högre än 3,4.
Grundläggande växtvetenskap, 4,8
Växtskydd, 4,6
Ekologi och miljövetenskaper, 4,5
Genetik och reproduktion, 4,2
Kemi, molekylärbiologi och mikrobiologi, 4,2
Skogshushållning och skogsprodukter, 4,1
Alla 15 områden får ett snittbetyg högre än 3,4.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!