Forskning riskerar hjälpa terrorister
Botemedel eller biologiska vapen. Två sidor av samma mynt, samma forskningsresultat. Nu vill utrikesdepartementet höja säkerhetstänkandet och ansvarskänslan hos svenska forskare. Men dilemmat är att forskningen samtidigt ska stå fri.
Bägge är exempel på banbrytande forskning, som samtidigt ifrågasatts för de nya risker som skapats. Publiceringarna har diskuterats i amerikanska kongressen.
- All forskning kan missbrukas. Det finns ett behov av att öka medvetenheten hos forskarvärlden om de här riskerna, säger Åke Forsberg, forskare i molekylär infektionsmedicin vid Försvarets forskningsinstitut, FOI, och Umeå universitet.
I veckan besökte han Uppsala universitet tillsammans med två ledande brittiska experter på biosäkerhet och risker för missbruk av forskning. Det är Utrikesdepartementets enhet för nedrustning och icke-spridning som bestämt att seminarier ska hållas i Uppsala, Umeå och på Karolinska institutet i höst. I bakgrunden finns 1972 års FN-konvention om förbud mot utveckling och användning av biologiska vapen, men trycket på insatser har ökat sedan terrordåden 2001, och de efterföljande mjältbrandsattackerna via brev i USA. Sannolikt genomfördes attackerna av en mjältbrandsforskare vid ett av amerikanska arméns forskningslaboratorier.
- Det har kommit påtryckningar från experter i Genève på Sverige att sätta i gång ett sådant här arbete för att bättre genomföra vad som står i konventionen, säger Åke Forsberg.
Men frågan är komplicerad och värden hamnar i konflikt. Viljan att skydda världen från biologiska vapen ställs mot viljan att utforska världen - och att göra det fritt, utan politisk styrning.
- Tar inte forskarna ett större ansvar för de här frågorna kommer politikerna att börja reglera det här för att styra forskningen i den riktningen, säger Åke Forsberg.
Just de här värdekonflikterna är vad doktoranden Frida Kuhlau, vid centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet, funderar över i sin forskning. Frågan är hur den enskilde forskarens ansvar ser ut och vad kan man konkret kan göra för att minska riskerna för missbruk.
- Här finns inga klara svar, frågan är extremt svår och innehåller många dilemman. Det finns säkert de som anser att man som forskare ska vara beredd att avbryta ett projekt. Mitt mål är att kunna ta fram någon typ av riktlinjer, säger hon.
Nära kopplat till missbruk av forskning finns risken för spionage. UNT berättade nyligen att Säpo uppger att forskningsspionaget ökar i Sverige och att just utvecklandet av massförstörelsevapen är ett motiv för spionaget.
- Forskarna har ofta god koll på säkerheten när det gäller att inte sprida substanser och ämnen utanför sitt laboratorium, men risken för att någon söker sig till forskaren har inte diskuterats så mycket, säger Frida Kuhlau.
Uppsala universitet ska nu föra in undervisning om riskerna för missbruk i forskarutbildningen. Det välkomnar både Utrikesdepartementet och Frida Kuhlau.
- I Sverige är vi lite naiva och lever i tron att inget kommer att hända här. Men det här handlar om prevention. Det finns absolut en oro i säkerhetskretsar för att att forskning kan missbrukas, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter