Forskningen granskas igen

Uppsala universitet ska göra en ny genomgripande genomgång av sin forskning. Denna gång ligger fokus på processer som gynnar kvalitet och förnyelse inom forskningen.

Forskningsmiljöer. Ett av huvudsyftena med den nya granskningen är att få fram vilka typer av forskningsmiljöer som har bäst förutsätningar att generera god forskning.

Forskningsmiljöer. Ett av huvudsyftena med den nya granskningen är att få fram vilka typer av forskningsmiljöer som har bäst förutsätningar att generera god forskning.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2016-01-19 10:58

– Vi vill inte bara få en bild av styrkor och svagheter i den forskning som bedrivs vid vårt universitet, utan också av vilka förutsättningar och processer som skapar hög kvalitet inom forskningen. Sådan kunskap behövs som underlag för universitetets fortsatta utveckling och förnyelse, säger professor Anders Malmberg, prorektor vid Uppsala universitet och ordförande för den styrgrupp som ska leda projektet.

På tisdagen fattade rektor Eva Åkesson det formella beslutet om att dra igång utvärderingen, som därmed blir den tredje i sitt slag under de senaste tio åren. Den första gjordes 2006-2007, då Uppsala universitet var första svenska lärosäte att på eget initiativ genomföra en utvärdering av all sin forskningsverksamhet, och följdes av ytterligare en fyra år senare.

Det nya projektet Kvalitet och förnyelse 2017 inleds med en nyhet i form av en webbaserad enkät till alla professorer, lärare, doktorander och andra forskare vid Uppsala universitet, totalt cirka 4 000 personer. De detaljerade enkätfrågorna är ännu inte utformade, men meningen är att enkäten ska vara genomförd och analyserad före sommaren.

– Syftet med den blir att få fram en nyanserad bild av vad man kan kalla för forskningsmiljöernas inre liv. Den blir ett underlag både för forskningsmiljöernas självvärderingar och för de oberoende externa granskarna. Meningen är att vi i slutänden ska ha mycket bättre kunskaper om vilka typer av forskningsmiljöer som har bäst förutsättningar att generera god forskning, säger Anders Malmberg.

Forskningsmiljöernas självvärdering genomföunder hösten och i början av nästa år ska de externa experterna genomföra sitt arbete på plats i Uppsala.

– Men rekrytereringen av dem påbörjas nästan direkt. Ju bättre framförhållning, desto större är chansen att vi lyckas få de främsta experterna inom olika forskningsfält att delta i utvärderingen. Allra först måste vi dock ta fram klara jävsregler så att exerterna som granskar oss är garanterat oberoende. De ska till exempel inte ha forskningssamarbeten med våra forskare eller vara hedersdoktorer i Uppsala, säger Anders Malmberg.

Liksom vid de båda tidigare utvärderingarna kommer Kvalitet och förnyelse 2017 också att innehålla en granskning av vilket genomslag Uppsala universitets forskares publikationer har i det internationella forskarsamhället, mätt bland annat utifrån hur ofta de blir citerade i andra forskares vetenskapliga artiklar.

– Denna granskning genomförs under våren, så att också den kan fungera som underlag både för forskningsmiljöernas självvärderingar och de externa bedömargrupperna, säger Anders Malmberg.

Sommaren 2017 ska en rapport över hela granskningen ska vara klar, med de enskilda bedömargruppernas utlåtanden och projektgruppens analys, förslag till förändringar och hur de ska följas upp. Men finns inte risk för rapporten bara blir en dyr hyllvärmare?

– Nej, inte att döma av tidigare erfarenheter. Granskningarna 2007 och 2011 blev värdefulla underlag för omorganisationer och strategiska satsningar. En institution som fick kritik och lågt omdöme 2007 organiserades om i grunden och fick sedan ett mycket gott omdöme vid nästa utvärdering, säger Anders Malmberg.

Avvisar central utvärdering

Sedan Uppsala universitet 2007 var först i Sverige att genomföra en total utvärdering av all sin forskning har andra lärosäten i landet följt efter.

Nu blir Uppsala universitet först i landet att genomföra en tredje stor granskning av all sin forskning.

Nyligen lade Vetenskapsrådet, på uppdrag av regeringen, fram ett förslag till en centraliserad modell för utvärdering av forskningens kvalitet vid landets samtliga universitet och högskolor.

I sitt remissvar avvisar Uppsala universitet förslaget, bland annat med hänvisning till att det fråntar lärosätena deras ägarskap över kvalitetsfrågorna och skulle bli dyrare och mindre effektivt än lärosätenas egna utvärderingar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om