– De outnyttjade forskningspengarna är ett stort bekymmer för oss och vi undersöker vad vi kan göra åt saken, säger Pernilla Björk, kommunikationsdirektör vid Uppsala universitet.
Högen med pengar som inte tas i bruk är växande och situationen är likartad vid andra universitet runt om i landet. Enligt TT har högskolorna och universiteten sammanlagt tolv miljarder kronor i sina kassakistor och eftersom beloppet ökat år för år ska Riksrevisionen undersöka vad det beror på.
För drygt ett år sedan kom Uppsala universitet med en intern granskning som visade att summan av oförbrukade bidrag hade ökat med 58 procent på fyra år och att det då fanns 4 200 externt finansierade forskningsprojekt som inte gjort av med sina pengar. Tio procent av de icke använda medlen hade lagts på hög för att institutionerna ansåg sig behöva en buffert. Men 90 procent av de oförbrukade pengarna förklarades med ”fördröjningseffekter”.
– Många gånger tar det tid till exempel att få tag i rätt kompetens när ett forskningsprojekt drar i gång, uppger Pernilla Björk.
Universitetets internrevision påpekade i sin rapport att politiker och andra bidragsgivare kan få intrycket att universitetet har så mycket pengar att man kan dra ner på anslagsgivandet. Detta är en viktig orsak till att Uppsala universitet tillsatt ett projekt som ska se till att pengarna förbrukas i snabbare takt.
Forskningspengar utnyttjas inte
Pengarna skvalpar. Uppsala universitet har 1,3 miljarder kronor i outnyttjade forskningspengar. En viktig orsak är att det tar tid att hitta rätt personal till de olika projekten. Risken är att universitetet ger intryck av att inte vara i behov av mer pengar.
Så jobbar vi med nyheter