Första barnen födda efter äggdonation vid UAS
Två barn har fötts och ytterligare flera graviditeter är på gång efter provrörsbefruktning med donerade ägg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Akademiska är därmed det andra sjukhuset i landet att rapportera födslar efter det att äggdonation blivit laglig.
Hittills har tolv försök med provrörsbefruktning med donerade ägg gjorts vid Akademiska sjukhuset. Hälften av dem har lett till graviditeter, varav två fortfarande pågår och två alltså avslutats med att ett par ofrivilligt barnlösa par blivit mammor och pappor.
— Ett mycket gott resultat, riktigt så hög brukar graviditetsfrekvensen inte vara vid vanliga provrörsbefruktningar. Men det beror sannolikt på att vi haft bra donatorer, säger Per-Olof Karlström.
Tvillingar
Den första födelsen efter en äggdonation i Sverige skedde i juni i år. Behandlingen, som gav upphov till ett tvillingpar, gjordes vid Huddinge universitetssjukhus.
— Hos oss tillämpar vi dock strikt regeln att endast ett donerat ägg ska sättas in hos den mottagande barnlösa kvinnan för att på så sätt minimera risken för tvillingar och därmed för komplikationer under graviditeten, säger Per-Olof Karlström.
Det var 1 januari 2003 som det blev lagligt att donera ägg i Sverige. Men både vid Huddinge universitetssjukhus och Akademiska sjukhuset dröjde det ända till hösten det året innan de första försöken med provrörsbefruktning med donerade ägg kunde göras.
Smittskyddstester
— Skälet till detta är bland annat att en kvinna som vill donera ägg måste genomgå flera smittskyddstester som garanterar att äggen är fria från vissa smittsamma sjukdomar. Det dröjer minst ett halvår innan en kvinna kan godkännas för äggdonation, säger Per-Olof Karlström.
En provrörsbefruktning med donerade ägg är mer komplicerad än en vanlig provrörsbefruktning där den barnlösa kvinnan själv är sin egen donator.
För att ägg ska kunna tas ut måste kvinnan som lämnar dem först stimuleras med hormoner. För att äggen — efter att i laboratoriet ha befruktats med äggmottagarens mans spermier — ska kunna ge upphov till en graviditet måste också kvinnan i det barnlösa paret ta hormoner för att bygga upp slemhinnan i livmodern.
— Eftersom det råder brist på donatorer försöker vi dessutom vid varje behandlingstillfälle fördela äggen från en donator till två barnlösa kvinnor.
Timing
Det krävs noggrann timing av äggdonator och äggmottagare för att detta ska fungera, säger Per-Olof Karlström.
Hittills har en handfull kvinnor ställt upp som äggdonatorer vid Akademiska sjukhuset, varav ett par vid fler än ett behandlingsförsök. Ytterligare några kvinnor kommer att donera ägg i oktober. Då räknar Per-Olof Karlström med att minst ett tiotal provrörsbefruktningar med donerade ägg ska kunna göras.
— Men vi ser gärna att fler kvinnor anmäler sitt intresse för att bli äggdonatorer. Det är nödvändigt om alla barnlösa par som uppfyller kriterierna för behandling med donerade ägg ska kunna behandlas. Det är också bra att ha ett urval som ökar möjligheterna att matcha givare och mottagare vad gäller till exempel hår- och ögonfärg, säger Per-Olof Karlström.
UNT-fakta
Sedan 1 januari 2003 är äggdonation tillåten i Sverige.
Provrörsbefruktning med donerade ägg kan bli aktuell när kvinnan i ett ofrivilligt barnlöst par inte har egna ägg. Det kan bero på till exempel att äggstockarna åldrats i förtid, kirurgiska ingrepp, strålbehandling eller vissa genetiska rubbningar. Ungefär var 100:e kvinna har inte egna ägg.
Vid äggdonation kommer spermierna som befruktar ägget från mannen i det barnlösa paret. Provrörsbefruktning med både donerade ägg och donerade spermier är inte tillåten.
Vid en provrörsbefruktning med donerade ägg får enligt nu gällande landstingsregler kvinnan i det barnlösa paret vara högst 40 år. Kvinnan som donerar äggen bör inte vara äldre än 35 år eftersom kvaliteten på äggen avtar påtagligt efter den åldern.
Ett barn som tillkommit genom provrörsbefruktning med donerade ägg har rätt att i vuxen ålder få veta vem som donerat ägget.
Så jobbar vi med nyheter