Fossil av liten bepansrad fisk som levde i Kina för 419 miljoner år sedan kastar nytt ljus över käkarnas utveckling. Fisken hade käkar med en grundkonstruktion som liknar den hos nu levande benfiskar och alla landlevande ryggradsdjur, inklusive oss själva.
Det visar forskare vid bland annat den kinesiska vetenskapsakademin och Uppsala universitet i en studie som publiceras i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Fisken Entelognathus primordialis uppvisar det tidigaste kända exemplet på vad vi skulle känna igen som en prototyp för vårt eget ansikte. Utvecklingen av käkar var en av de avgörande händelserna i ryggradsdjurens utveckling, men fortfarande vet vi väldigt lite om de olika stegen i den evolutionära processen, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Än i dag finns några få ”ansiktslösa” nejonögon och pirålar med bara en rund sugmun, men alla broskfiskar, benfiskar och landryggradsdjur har käkar.
– De första käkarna bestod av brosk och sådana finns fortfarande hos dagens broskfiskar. Men benfiskar och landryggradsdjur har dessutom käkar av ben som ligger utanför de gamla brosken. Hos människan försvinner brosken redan på embryostadiet, berättar Per Ahlberg.
I den nya studien har forskarna detaljgranskat ett nästan komplett fossil och flera fossila skallfragment som hittades i Yunnan-provinsen i Kina. Bland annat har skiktröntgen, datortomografi, använts för att få en tredimensionell bild av fiskens anatomi.
Den 20 centimeter långa fisken är med sina 419 miljoner år ett ovanligt tidigt exemplar av en sedan länge utdöd fiskgrupp, som kallas för pansarhajar. Dessa fiskar, vars kroppar var inklädda i ett slags benpansar, dominerad världshaven under åtskilliga miljoner år.
– Sedan länge vet vi att pansarhajarna var försedda med käkar. Det märkliga med vårt mycket tidiga fossil är att denna fiskart hade samma yttre benkäkar som nu levande benfiskar och vi själva, säger Per Ahlberg.
Enligt den hittills dominerande uppfattningen bland forskare borde huvudet på den sista gemensamma förfadern till dagens broskfiskar och benfiskar – och även landlevande ryggradsdjur som oss själva – ha varit mer likt en haj än en benfisk.
– Våra fynd vänder upp och ner på denna åsikt och stöder uppfattningen att det finns en direkt evolutionär koppling mellan pansarhajarna och benfiskarna. Om vi hade kunnat göra en tidsresa så långt tillbaka för att släktforska hade vi förmodligen stött på en förfader med en benfisklik snarare än en hajlik uppsyn, säger Per Ahlberg.