Första jobbet är viktigast

Vårbudgeten höjer den politiska temperaturen. Regeringen vill behålla det politiska initiativet. Oppositionen, i det här fallet synonym med Socialdemokraterna, vill att debatten äntligen, och som omväxling, ska fokusera på regeringens brister och tillkortakommanden (i stället för de egna). Det är, med andra ord, logiskt att Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Thomas Östros utnyttjade varje chans att angripa regeringen - även innan vårpropositionen presenterades. I en intervju i Expressen häromdagen lade han ut texten om regeringens undermålighet:
"Skicklig på pr", men "dålig på ekonomisk politik", blir det sammanfattande omdömet. Arbetslösheten ökar "dubbelt så snabbt i Sverige som i andra länder i Europa". Och så klipper han till med att vi har "den näst största ungdomsarbetslösheten i Europa".

Det sista är intressant från åtminstone två synpunkter. Den första gäller frågan om hur Socialdemokraternas eget alternativ ser ut. Därom har Östros, åtminstone för dagen, inget besked att ge. Men det har LO-ordförande Wanja Lundby-
Wedin och partiordförande Mona Sahlin (i den ordningen) i det brev de härom dagen skrev, sannolikt i avsikt att uppmuntra partivännerna:
"Vi vill investera i 90 000 sommarjobb åt ungdomar, 10 000 extra sommarkurser på högskolan, sommarundervisning för de som inte klarar behörighet och mycket mer". Ursäkta - sommarjobb och sommarkurser? Det behövs, som de båda skriver, "mycket mer". Har de något att föreslå?
Den andra synpunkten gäller den mycket större frågan om Socialdemokratins ansvar för att ha skapat, och envist bitit sig fast i, en struktur som har många fördelar för dem som befinner sig på arbetsmarknaden - men reser murar mot dem som står utanför, inte minst ungdomar. Ingen ska behöva ta ett jobb med låg lön, heter det. Den attityden gör det mycket svårt för ungdomar utan arbetslivserfarenhet att få in en fot på arbetsmarknaden.
Försvararna av dagens stela arbetsrätt talar hjärtnupet om "låglöneproletariat" - men bortser från att det viktigaste för ungdomarna utanför är att komma in. Väl inne går det uppåt för de allra flesta. Redan nästa jobb blir bättre betalt. Vad väger tyngst: Arbetsrättens dogmer - eller ungdomars behov? Hur länge som helst kan Socialdemokraterna inte ducka för den frågan.