Chocken var stor när utbildningsnämndens beslut om nedläggning av Bolandgymnasiet och GUC kom i våras. Allt hade gått så fort. Både lärare och elever var tagna på sängen. Reaktionerna blev högljudda med protestlistor och demonstrationståg. Ett halvår efteråt pratar inte eleverna så mycket om nedläggningen, de flesta får ju gå färdigt sin utbildning på skolan. Men lärarna har inte gett upp.
– Vi anser att hela nedläggningsbeslutet är förhastat och ogenomtänkt. Vi tycker att alla inblandade borde sätta sig ned och se vad man kan göra för att rädda skolan. Man måste våga tänka lite större, säger läraren Helena Simonsson.
En idé de själva har tagit fram och föreslagit arbetsmarknadsnämnden är att utveckla skolan för att kunna snabbutbilda flyktingar med hantverksbakgrund.
– Man pratar jämt om att ta tillvara kunskapen hos de flyktingar som är högutbildade, men inte alla de som varit hantverkare. Vi skulle kunna anpassa deras yrkeskunskaper till svenska förhållanden, bilmekaniker, målare, plåtslagare. Det är bristyrken och de skulle snabbt kunna komma ut på arbetsmarknaden, tjäna pengar och betala skatt. All kompetens finns för det. Kommunen skull tjäna in utbildningen på kort tid, säger läraren Lasse Norelius.
Lärarna anser att beslutet att lägga ned är så omfattande så det borde ha tagits av fullmäktige och inte av utbildningsnämnden och har därför överklagat beslutet till förvaltningsrätten, nu väntar de på rättens utslag.
– Vi har också kontaktat miljöförvaltningen som inte alls informerats om allergirisken med att bygg- och fordonsprogrammen ska flyttas till Jälla. När Rosendalsgymnasiet etablerades flyttades akademistallet för att elever kunde få allergiska besvär. Det har man inte alls tagit hänsyn till nu och det innebär att vissa elever inte kommer att kunna gå våra utbildningar, säger Helena Simonsson.
Hur det kommer att bli på Jälla är det ingen som vet. Fordonsprogrammet flyttar dit redan nästa höst, men fordonsläraren Niklas Larsson vet inte i vilket skick de lokaler de förväntas flytta in i kommer att vara.
– Det är äldre lokaler som man ska fräscha upp. Vi har inte hört något om hur mycket man satsar. Vi blev lovade att allt skulle ske i samråd med oss, säger han.
Lokalerna för byggprogrammet på Jälla ska kosta runt 50 miljoner kronor att ställa i ordning.
– Men hur många kommer att vilja gå där. Vi har redan tappat sökande på våra hantverksprogram. Två fordonsklasser blev bara en i årets skolval och tre klasser på byggprogrammet blev två. Transportprogrammet läggs ned. Eleverna går till de friskolor i Uppsala som har hantverks- och transportutbildningar. Vissa av dem har fått mycket nya elever, säger Jan Holmgren som är målarlärare.
Helena Simonsson undrar vad kommunen har för vision för den kommunala gymnasieskolan.
– Å ena sidan säger politikerna att de ska satsa på hantverksutbildningar. Å andra sidan lägger de ned skolan. Det här ökar bara skolsegregationen. Hantverksutbildningarna hamnar på landet och de teoretiska utbildningarna i stan. Det visar att man hyser ett förakt för hantverksutbildningar, säger hon.
Men kommunen står med tomma utbildningsplatser som kostar pengar. Måste man inte spara då?
– Jo, om man inte kan hitta på en annan lösning. Men nedgången i elevkullarna är ju bara nu. Om några år ökar de igen och då behövs lokalerna här på Boland, säger lärarna.