Fortsatt strid om skuggdoktorander

På måndag hålls en debatt vid Uppsala universitet om problemet med skuggdoktorander. Så kallas personer som tvingas arbeta utanför systemet, "i skuggan", i väntan på att handledaren infriar sitt löfte om antagning till forskarutbildning. De avlönas med stipendier och saknar anställningstrygghet och sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst och står i stark beroendeställning till sin handledare.

UNT har i flera artiklar avslöjat hur professorer systematiskt utnyttjat personer på det här sättet, vilket är bakgrunden till dagens debatt.

Universitetets rektor Anders Hallberg har efter avslöjandena sagt att problemet ska elimineras. Men det räcker inte, skuggdoktorander finns fortfarande, säger Kirsi Höglund vice ordförande i Sveriges universitetslärarförbund, SULF, i Uppsala.
- Vi känner till fall, men de vill inte att vi agerar eftersom de är rädda för att bli av med jobbet, säger hon.

Skuggdoktorander förekommer inom hela universitetet, menar hon, men är absolut vanligast bland medicinarna. I Högskoleverkets stora enkätundersökning från i somras uppgav två av tre medicindoktorander att de arbetade i skuggan innan de antogs till forskarutbildningen. Kirsi Höglund påpekar att den verkliga siffra säkert är högre.
- Här syns inte de som aldrig blev doktorander, utan hoppade av på grund av sin situation, säger hon.

I de flesta fall handlar det inte om systematiskt utnyttjande under flera års tid, vilket skett i de fall som UNT avslöjat. Oftast är man skuggdoktorand i ett halvår eller ett år före antagning. Men det är illa nog, menar Kirsi Höglund.
- Det finns en attityd bland handledarna att det inte är så farligt, att de ändå har det bättre än när det var studenter. Den måste bort, säger hon, som inte tycker att universitetet gör tillräckligt.
- Det är mycket fina ord, men det räcker inte, säger hon.

Mattias Wiggberg har varit ordförande i doktorandnämnden i två år. Enligt honom har studentkåren kontakt med flera som utnyttjas på det här sättet. Han vill se tydligare repressalier mot handledare som inte sköter sig.
- Det här har varit förbjudet sedan 1989. Effektiva sanktioner är det enda som kan åtgärda problemet, säger han.

Både han och Kirsi Höglund satt med i en grupp som på rektors uppdrag lagt fram förslag mot skuggdoktorandproblemet. Men gruppens arbete får underkänt av bägge.
- Det var ingen bra rapport. Flera i gruppen ville inte ens prata om problemet med stipendier. Och det så klart eftersom man själv har använt sig av det eller har det i sin absoluta närhet, säger hon.

Göran Magnusson är dekan vid medicinska fakulteten och satt med i gruppen.

Har du haft skuggdoktorander?
- Nej, ingen riktig. Däremot kan man säkert diskutera vad som är vad i början av forskarstudierna. En del behöver fördjupningsstudier under kanske ett års tid innan de kan antas. Då får studenten också se om det här verkar intressant.
Är det ett problem med skuggdoktorander inom det medicinska området i dag.
- Nej, men jag tror att det har varit det.

Fortsatt strid om skuggdoktorander

Skuggdoktorander fortsätter att vara ett utbrett problem vid Uppsala universitet, och ledningen gör för lite för att komma till rätta med utnyttjandet av dem. Det menar facket SULF och doktorandernas egna företrädare.