Det visar forskare vid Uppsala universitet och den europeiska anläggningen för synkrotronforskning i Frankrike i en studie som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature.
Den fossila fisken Andreolepis från Gotland är därmed det tidigaste kända exemplet på ett djur som tappat tänder efter att den gamla tandroten lösts upp och fått dem ersatta av nya.
Forskarna har med hjälp av högenergetiskt synkrotronljus undersökt fiskens knappt centimeterlånga käkben. Med den tekniken går det att blottgöra mikroskopiskt små tredimensionella detaljer inuti det fossila benet, utan att skada det.
Aldrig tidigare har tandbildningen hos ett tidigt fossil studerats i sådan detalj.
– Mängden biologisk information som vi får från dessa undersökningar är häpnadsväckande. Vi kan följa processen med tillväxt och resoprption ända ner till cellnivå, nästan som hos ett levande djur, säger professor Per Ahlberg vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, som är en av projektledarna.
Av kartläggningen, som tagit doktoranden Donglei Chen flera år att genomföra, framgår att det efter varje tandömsning uppstod ett svagt ärr inuti benvävnaden där den gamla tanden ersattes av en ny.
– Under varje tand fanns upp till fyra sådana ärr. Tänderna måste alltså ha bytts ut om och om igen under fiskens livstid, förklarar Donglei Chen.
Till skillnad från hos oss männisskor utvecklades nya ersättningständer hos Andreolepis jäms med de gamla och inte under dem, på ett sätt som i dag ses hos till exempel bengäddor och andra primitiva benfiskar.