Den 29 juli 2018 kom 82 mm regn i Uppsala – det värsta skyfallet på minst 150 år. Det ledde till stora trafikstörningar i hela stan, och centralpassagen vid Uppsala centralstation blev helt översvämmad.
Fokus klimatet
På innergården i kvarteret i Bäcklösa lyser gula praktrudbeckior upp det som vid en första anblick kan se ut som en vanlig rabatt. Men det här är en av framtidens lösningar för att ta hand om regnvatten.
– Vi behöver kombinera de tekniska lösningarna så att de också blir en attraktiv boendemiljö. Blommorna här är ett exempel på när dagvattenhanteringen också tillför något för de boende, säger Annika Billstam, projektutvecklare på Uppsalahem.
Klimatforskarna spår att häftiga skyfall blir vanligare i framtiden. Ovädret över Gävle i mitten av augusti i år var, liksom det stora skyfallet som översvämmade bland annat Centralpassagen i Uppsala 2018, en föraning om vad som kan komma i framtiden.
Det traditionella sättet att ta hand om det regnvatten som faller på tak och asfaltytor, det som kallas dagvatten, är att via stuprör och gatubrunnar leda ner det till underjordiska ledningar. Det går dock inte att dimensionera rören för de mest extrema skyfallen.
Därför försöker man nu skapa lösningar för att ta hand om dagvattnet på plats. Det handlar till exempel om dammar som fungerar både som buffert och rening av vattnet. Rabatten på innergården i Bäcklösa är ett exempel på hur en lösning i mindre skala kan se ut, där man fördröjer och renar vattnet innan det leds vidare till större dagvattendammar.
Men det kan också handla om kapillärsystem, där dagvattnet leds till rör med hål läggs under gräsmattor, som därmed bevattnar underifrån. Även så kallade gröna tak med växtbäddar blir en del i systemet.
Växterna är en viktig del som blir både en buffert och rening. Det gäller då att välja växter som är tåliga och klarar både torra och blöta förhållanden.
Växternas uppgift är att både suga upp vattnet som faller och att rena det.
Nu har Uppsalahem och Uppsala Vatten fått projektpengar från Vinnova för att studera innovativa lösningar för dagvatten. Tanken är att ta fram lösningar som går att tillämpa mer systematiskt vid både nybyggnad och i befintliga kvarter.
Enligt Annika Billstam handlar det inte bara om att bygga nya innovativa lösningar. Det måste också vara möjligt att sköta dem inom den ordinarie organisationen för fastighetsskötsel.
– Man måste ta fram en skötselplan och se till att man har kunskap inom företaget. Tanken är att vi ska finslipa arbetssättet med olika fallstudier.
Annika Billstam, projektutvecklare på Uppsalahem. Uppsalahem är en av många fastighetsägare som börjat titta på nya sätt att ta hand om regnvatten.
Rabatten i Bäcklösa är en del i ett större system. Uppsala Vatten, som ansvarar för hanteringen av dagvatten, tvingas anpassa sig efter nya förutsättningar när klimatet ändras. Vid skyfallet i Uppsala 2018 kom det i de mest utsatta delarna av staden 80 millimeter regn. Det beräknas vara ett 190-årsregn. Det innebär att man kan räkna med att lika stora regnmängder kan falla över Uppsala en gång vart 190:e år i genomsnitt. Men klimatmodellerna förutspår att det som i dag klassas som 200-årsregn i framtiden kommer dubbelt så ofta.
Dagvattendammen vid Polacksbacken renar vatten som rinner från det nya bostadsområdet i Rosendal.
När nya områden byggs i staden gör man plats för dagvattendammar som kan både fördröja och rena vattnet. Liksom på innergården i Bäcklösa är målet att dammarna också ska bli ett positivt inslag i stadsmiljön. Därför byggs det broar, gångar, och bryggor för att människor ska kunna röra sig vid vattnet och komma nära dammarna. Men att det finns en brygga, eller kanske till och med en livboj, innebär inte att det går att bada där.
– Vi vill skapa en attraktiv mötesplats för medborgarna. Men att bada är en dålig idé. Det är en reningsanläggning, säger Irina Persson, dagvattenstrateg på Uppsala Vatten.
Irina Persson, dagvattenstrateg på Uppsala Vatten, säger att klimatförändringarna ställer nya krav på anläggningarna.
Föroreningarna i dagvattnet kan bestå av både metaller, näringsämnen och miljögifter som så kallade PAH:er. Trafiken är en stor källa till föroreningar. Men även hund- och fågelbajs sköljs bort av regnvattnet och hamnar i dagvattensystemet.
Växtbäddarna i kvarteren, rabatten i Bäcklösa eller regnbäddarna längs gatorna i Rosendal, är det första reningssteget. Växterna tar upp en del av de ämnen man inte vill att de hamnar i Fyrisån. Under marken finns stenkistor som fungerar som en buffert så att rören, som leder till de större reningsdammarna, hinner svälja allt vatten vid ett större skyfall. Dagvattendammarna ligger i sin tur som i en skål vilket gör att de också fungerar som en buffert när vattenytan i dammarna stiger.
När Uppsala Vatten behöver ta höjd för klimatförändringarna så att dammarna ska klara större vattenmängder och ökade krav på rening hamnar notan hos Uppsalaborna via VA-taxan.