I investeringsbudgeten 2018-2023 som regionfullmäktige tog beslut om i juni fanns totalt 720 miljoner avsatta som reserv för oförutsedda utgifter under sexårsperioden. Fullmäktigebeslutet innebar att sjukhusstyrelsen gavs en investeringsram på drygt 2,6 miljarder kronor, omkring 640 miljoner mindre än tjänstemän och ledningen för Akademiska bedömer att Framtidens Akademiska behöver.
För att klara det har regionens reservmedel tagits i anspråk. Genom att sprida stora investeringar som centralblocket och kvinno- och barnsjukhuset över en tioårsperiod men starta utredningar av dem omgående, ser förslaget nu ut så att 490 av de ursprungliga 720 reservmiljonerna finns kvar 2018-2023, medan 230 miljoner används för investeringar och för att täcka redan kända befarade underskott.
LÄS MER: 250 miljoner krävs för nya neonatalvården - kritiseras
Cyklotronen, arytmilaboratoriet och PCI-laboratorium för behandling av hjärtpatienter ges plats i investeringsbudgeten för Akademiska sjukhuset de närmaste två åren, men centralblocket med bland annat operations- och röntgenavdelningar, och kvinno- och barnsjukhuset ska utredas vidare.
Förutom redan pågående projekt innebär sjukhusstyrelsens förslag också att 10 miljoner kronor avsätts till en tillnyktringsenhet, och mellan fem och tio miljoner beräknas behövas för ombyggnad av en lokal så att en läkemedelsrobot kan installeras.
LÄS MER: Framtidens Akademiska utreds på nytt
Beslutet från i fjol om investering i höglagerhissar rivs upp efter en utredning som kostade 1,5 miljoner kronor. De beräknades kosta 17 miljoner kronor. Kostnaden för vanliga hissar i J-huset, ingång 100, och vid ingång 70, uppskattas bli omkring sju miljoner kronor.
Förslaget till investeringsbudget har nu gått vidare till fastighets- och servicenämnd, regionstyrelse och slutligen fullmäktige för beslut om tilläggsbudget i november.
LÄS MER: Sjukhusen måste börja avlasta vårdcentralerna
Beskedet att J-huset återigen kommer att dra över sin budget lämnades till fastighets- och servicenämnden 5 september. 2013 beräknades kostnaden till 1,8 miljarder kronor, 2016 kom besked om fördyringar med en halv miljard kronor, och nu befaras ett ytterligare underskott med 190 miljoner kronor.
– Målet är självklart att arbeta ned underskottet så mycket som möjligt, och uppdraget till fastighets- och servicenämnden är att se över alla möjligheter att minska kostnaderna, säger Johan Edstav (MP), regionråd och ordförande i fastighets- och servicenämnden.
Enligt Johan Edstav beror mellan 60 och 80 miljoner kronor av prognosunderskottet på förseningar i bygget, andra delar på att olika komponenter blivit dyrare än förutsett.