Framtidens trafik på räls
Spårtrafik kan bli modellen för att klara kollektivresandet när Uppsalas befolkning växer rekordartat. Valet står mellan moderna spårvagnar eller små förarlösa spårtaxifordon som färdas några meter över marken.
Foto: Fotograf saknas!
- Samtidigt pekar studierna på att spårtaxi täcker större yta och ger bättre tvärförbindelser, säger Göran Carlén, kommunens projektledare för översiktsplanen.
- Men det är förstås ett bekymmer för valet mellan system att spårtaxi ännu inte finns i reguljär stadstrafik. Vi tror ändå att det vore dumt att välja bort alternativet, eftersom spårtaxi sannolikt står inför ett tekniskt genombrott.
En av världens längst framskridna testbanor för spårtaxi finns i Uppsala, i regi av ett dotterbolag till den sydkoreanska ståljätten Posco. Kommunen hoppas få den pilotbana för spårtaxi som planeras med statliga medel. Den lokaliseras i så fall sannolikt mellan Resecentrum och Boländerna. Spårtaxi kan i framtiden bli verklighet i stora delar av staden om politikerna beslutar sig för den utbyggnad som skissas i förslaget till översiktsplan - och om mångmiljardkostnaden kan finansieras. Men det finns också skepsis mot de förarlösa vagnarna som via ett databaserat bokningssystem ska ta resenärerna direkt mellan resmålen, utan stopp vid mellanliggande hållplatser.
- Många tycker att det är lite för mycket science fiction över idén, konstaterar Göran Carlén.
I den studie som gjorts för Uppsalas översiktsplan vinner spårtaxi över buss och spårvagn när det gäller restid. En 24 minuter lång bussresa tar 17 minuter med spårtaxi. Däremot är det svårt att beräkna hur många resenärer spårtaxisystemet egentligen sväljer i jämförelse med buss/spårvagn. I planförslaget redovisas hur utbyggda system med spårtaxi respektive buss och spårvagn kan se ut år 2030 (se kartor här intill).
Valet mellan de båda systemen kan vänta till omkring 2015 enligt planförslaget, då en pilotbana med spårtaxi kan ha utvärderats. Under tiden bör kommunen fortsätta bygga ut busstrafiken med så kallade stomlinjer, med täta avgångar, kortare restid, grön våg genom korsningar eller särskilda busskörfält.
Linjerna kan också köras med elektriska trådbussar på exempelvis Drottninggatan och Vaksalagatan, där spårvagnar har svårt att klara backarna, enligt förslaget. Nackdelen med stomlinjer är att många resenärer får längre till bussen, när hållplatserna glesas ut för att minska antalet stopp. God framkomlighet är dessutom avgörande för att resenärerna ska få tilltro till systemet.
Så jobbar vi med nyheter