- Så här har jag tänkt, men det är bara ett förslag, säger han.
- Men ska vi inte ändra första versen, den ska inte vara jättelång, invänder en elev och så är diskussionen i gång.
Höstterminen 2008 flyttade högstadiet vid Katedralskolan in i nyöppnade Västra Stenhagenskolan där man nu håller till. Innan dess hade många av lärarna varit med om vad de kallar en lång resa.
År 2004 hade 45 procent av eleverna i årskurs nio vid Katedralskolans högstadium underkänt i minst ett ämne. Ingen annan grundskola i Uppsala hade så dåligt resultat.
- Det var mycket skolk, många elever var svårmotiverade eller hade särskilda behov och flera lärare var sjukskrivna, berättar Ingela Pettersson, som då var biträdande rektor vid Katedralskolan.
Den traditionella pedagogiken fungerade inte och frustrationen bland lärarna var stor. Något måste göras. Något som talade för en positiv utveckling var att en stor del av personalen ville se en förändring.
Ett långsiktigt arbete inleddes där man tog hjälp av bland annat Karlstads universitet. Personalen fick genomgå flera utbildningar och man inriktade sig på ett nytt sätt att undervisa. Enkelt förklarat går det ut på att tillvarata elevernas inneboende förmåga att tillgodogöra sig kunskap, dra slutsatser och se sammanhang.
Läraren Maria Forsberg Hörnvall förklarar:
- Tidigare hade jag under laborationer i naturorientering instruerat eleverna hur de skulle arbeta. I stället började jag överlåta åt eleverna mer att genomföra laborationerna själva. I början skapade det mycket osäkerhet men efter ett tag tog de alltmer ansvar.
En annan förändring blev att alla inte längre behövde göra exakt samma sak. Elever som exempelvis under en laboration visade att de behärskade ett moment tilläts gå vidare till nästa steg på egen hand medan andra fick mer tid på sig innan de avancerade.
Lärarna började även jobba med en slags bedömningsmallar. Där framgår tydligt vad eleverna måste uppnå för att få ett visst betyg i ett ämne. För momentet "genomförande av en laboration" anges att eleven får ett lågt betyg om han eller hon behöver lärarhjälp för att komma vidare. För ett högt betyg krävs att eleven klarar genomförandet samt förstår varför vissa kemiska reaktioner uppstår.
Innan lektionerna får eleverna veta vad som krävs enligt bedömningsmallarna.
- Det är väldigt bra för då känner man till vad man ska sträva efter för att få ett visst betyg, säger Lovisa Nilson som går i klass 9 A i Västra Stenhagenskolan (inte att förväxla med Stenhagenskolan).
Eleverna har gjorts mer delaktiga dels genom att de ofta får föreslå vad undervisningen ska innehålla, dels genom utvärderingar.
- Vid utvärderingarna får vi berätta vad som fungerat bra och vad som borde göras annorlunda på lektionerna. Dessutom har varje elev en utvecklingsplan som vi går igenom varje termin där vi kollar om målen uppfyllts, berättar Emma Helander i klass 9 A.
Ytterligare ett batteri av åtgärder har satts in i skolan:
En viktig sak är uppföljningar.
- Jag har jobbat väldigt mycket med statistik. Ser jag att vissa elever får dåliga betyg sätter jag mig med lärarna och går igenom vad vi ska göra åt problemet, berättar Ingela Pettersson.
På väggen i hennes rum hänger ett diplom som visar att hon fått Rektorsakademiens pris Heja rektorn. Det ges till skolledare "som vågat och lyckats". De kraftigt förbättrade resultaten för skolan visar att det kan ligga en del i formuleringen.