Från sömnig lärdomsstad till tillväxtcentrum

Klockan 6.25, när solen håller på att gå upp över Uppsala, tar Johan Karlsson hissen upp i byggkranen vid Fyrisvallen där han bygger bostäder åt HSB.
1966, det år Johan Karlsson föddes, hade Uppsala 118 000 invånare. Sedan dess har Uppsalas folkmängd vuxit med 60 procent. Från byggkranen 35 meter över marken kan han se flera av de hus han varit med och byggt.
- Jag känner mig stolt över vad jag åstadkommit och det är kul att visa barnen när vi åker förbi något hus; "det här har pappa byggt".

Om Johan Karlsson svänger byggkranen mot söder kan han se ända till Ultuna, en av de många platser i Uppsala där det växer så det knakar. Där ska det satsas bland annat 520 miljoner i ett Biocentrum och 900 miljoner i ett klinikcentrum för veterinärer. Akademiska Hus som bygger åt de båda universiteten har aldrig tidigare investerat i den takt som nu sker i Uppsala.
Uppsalas tillväxt överträffar riket i övrigt med råge på en rad punkter. Diagrammen här intill visar att Uppsala bygger fler bostäder, skapar fler jobb och har högre ekonomisk tillväxt än resten av Sverige.

Vad är det då som satt Uppsala i rörelse de senaste åren? Enligt kommunens planeringsdirektör Carl-Johan Engström får man gå tillbaka till 1995 för att hitta svaret. Det året skedde en sammanslagning mellan läkemedelsföretagen Upjohn och Uppsalabaserade Pharmacia.
- I och med att Pharmacias huvudkontor flyttade från Uppsala blev kommunpolitikerna oroliga. De tog fram en vision för stadens utveckling och satsade på bostäder i efterfrågade lägen, säger Carl-Johan Engström.
Just bostadsbyggandet är en nyckel.
- Förr trodde man att befolkningen ökar i och med att ett nytt företag etablerar sig på orten. Men nya rön visar att tillgången på attraktiva bostäder betyder mer för att sätta fart på utvecklingen. Företag söker sig dit kvalificerad arbetskraft vill bo, uppger Carl-Johan Engström, som även är professor i regional planering.

Den senaste tiden har centrala Uppsala snyggats upp rejält. Ett exempel är årummet som gjorts betydligt mer flanörvänligt med statyer och planteringar. Syftet är givetvis att försköna stan men kommunen har även en baktanke.
- För att kunna locka hit och behålla lättrörliga nyckelpersoner måste Uppsala ha ett tilltalande offentligt rum, anser Carl-Johan Engström.
Ökade skatteintäkter leder till nya kommunala satsningar, exempelvis Musikens hus.
- Musikens hus är en av de pusselbitar Uppsala måste ha för att kunna konkurrera om forskare och företagare. Förr ville en del bevara Uppsala som en lagom stor universitetsstad. I dag verkar många inse att man måste man satsa, annars stagnerar stan, säger Tönu Kerstell vid Regionförbundet i Uppsala.
En viktig roll för den fortsatta expansionen spelar Resecentrum, en satsning på nära två miljarder som ska stå klar år 2011.
- Tidigare har Uppsalas östra stadsdelar legat i bakvatten men tack vare Resecentrum kommer den delen av stan att hamna i blickpunkten på ett helt annat sätt, framhåller Bo Wijkmark, tidigare regionplanedirektör i Stockholm.
Tillväxten fortsätter på flera plan. Tre hotellkedjor av en storlek Uppsala inte haft tidigare är intresserade av att etablera sig i staden. Ett tiotal nya idrottsanläggningar är nyligen öppnade eller under planering, däribland en konsert- och idrottsarena i Gränby för 8 500 åskådare.
Kommunens ambitioner är högt ställda och till år 2030 räknar man med att det behövs ytterligare 10 000 nya bostäder.

Men det finns också områden där Uppsala halkat efter. I fjol uppvisade Uppsala län den lägsta tillväxten i landet för detaljhandeln. Men även här finns stora planer, inte minst i Fullerö mellan Uppsala och Storvreta där några företagare vill skapa ett gigantiskt köpcentrum med 150 butiker och restauranger samt plats för bostäder och upplevelsepark.
I en undersökning som kommunen gjorde för sex år sedan efterlyste Uppsalaborna högre puls i stadskärnan. Men vad gäller serveringstillstånd per invånare har inget hänt utan antalet är detsamma som då.
Tillväxten har givetvis en baksida, till exempel att kommunen i jakten på nya bostäder naggar allt fler grönytor i kanten.
- Det är långt kvar innan Uppsala förtätats så mycket som skett i storstäder som till exempel Shanghai. När vi bygger på grönytor sparar vi ofta en stor del som nu skett vid Ekonomikum. I nya områden som Kungsängen bygger vi upp parker, där var det tidigare bara industrimark, framhåller kommunens planeringsdirektör Carl-Johan Engström.

Stadsplaneringen beskylls ibland för att vara okänslig. Byggnader som Pedagogikum mellan Slottet och Botaniska trädgården har fått många att rygga tillbaka och tala om betongkoloss i känslig kulturmiljö.
De nybyggda husen blir högre och en del känner sorg över att Uppsalas prägel av småstad är på väg bort. Carl-Johan Engström ser det som oundvikligt att småstadskaraktären försvinner när staden växer.
Och nu finns farhågor om att den vikande konjunkturen ska bromsa Uppsalas tillväxt. Samtidigt ska man komma ihåg att Uppsala i början av 1990-talet - under brinnande lågkonjunktur - ökade med över 3 000 invånare per år, en siffra som inte överträffats sedan dess.
Johan Karlsson i sin byggkran på Fyrisvallen flyttar ännu ett lass betongplattor. Han tror på fortsatt expansion för Uppsala.
- Utvecklingen går åt det hållet och vi måste ju hänga med.