Friskolor gör kommunala skolor bättre
Innebär friskolorna de kommunala skolornas undergång? Eller är de en frälsning för skolväsendet? Enligt en ny forskningsrapport har friskolorna inte alls så stor påverkan som en del debattörer vill göra gällande.
Anders Lindbom
Foto: Hans E Ericson
Friskolorna beskylls ofta för att öka segregationen. Föräldrar av svensk härkomst med hög utbildning sägs flytta sina barn till friskolor medan elever från lägre sociala klasser, ofta med invandrarbakgrund, blir kvar i de kommunala skolorna.
I en undersökning som uppges vara den första av sitt slag i landet har forskarna genom datakörningar undersökt hur segregationen skulle se ut om det inte fanns några friskolor. Eleverna har fiktivt placerats i de skolor som ligger närmast deras bostäder, det vill säga som det fungerade innan friskolor tilläts 1992. Sedan har forskarna jämfört vilka skolor eleverna faktiskt gått i.
Slutsatsen är att den ökande segregation som konstaterats i skolorna inte i första hand beror på det fria skolvalet utan på att segregationen mellan olika bostadsområden ökat.
Innebörden är alltså att vissa bostadsområden fått större inslag av exempelvis personer med utländsk bakgrund vilket ökat andelen av dessa barn i de närbelägna skolorna.
Hur förklarar man då undersökningar från till exempel Tensta-Rinkeby som visar att det är svenskfödda barn med bättre betyg som flyttat till friskolor?
- Det stämmer säkert för vissa områden men för storstäderna som helhet går det inte att dra slutsatsen att segregationen ökat dramatiskt på grund av friskolor, svarar Anders Lindbom.
Som ett sätt att minska segregationen föreslår han att de kommunala och fristående skolor som är mest populära ska ha en antagningskvot för socialt utsatta barn.
Här är ett par andra frågor som tas upp i boken:
Hur påverkar friskolorna utbildningens kvalitet i de kommunala skolorna?
En del debattörer hävdar att de bästa eleverna och lärarna går till friskolorna vilket leder till sjunkande betyg och sämre undervisning i de kommunala skolorna.
Med hjälp av data från 30 000 elever har forskarna gjort en studie som även den sägs vara den första av sitt slag i Sverige. Slutsatsen är att de kommunala skolorna blivit bättre på att utnyttja sina resurser och därmed höjt sin utbildningskvalitet på grund av konkurrensen från friskolor. Detta har inte skett till priset av fler underkända elever.
Leder fler friskolor till ökade kostnader per elev i kommunen?
Om elever går över till friskolor riskerar kommunen att en tid ha kvar höga kostnader för lokaler, lärare med mera. Med ett flytande elevunderlag kan det även bli svårare för kommunen att planera skolverksamheten kostnadseffektivt.
Om de elever som har det lättast för sig går över till friskolor kan kommunen på grund av ersättningssystemet tvingas höja anslagen till den kommunala skolan för att upprätthålla kvaliteten.
Forskningsrapporten visar att kommunerna kan få såväl lägre som högre kostnader till följd av friskolorna. Effekterna är dock mycket små.
I exempelvis storstadsregionerna har en ökning av andelen elever i friskolor med en procentenhet lett till en ökning av kostnaden per elev och år med 145 kronor. Detta kan jämföras med årskostnaden för en elev på cirka 65 000 kronor.
I Uppsala finns ett överskott av skollokaler till följd av ett minskande antal elever. Att i det läget stoppa friskolor för att förhindra överetablering tror Anders Lindbom är fel väg att gå.
- Behöver man bli av med vissa skolor bör man i stället lägga ned de skolor som fungerar dåligt. I Uppsala finns just nu en unik chans att genom sådana nedläggningar göra något åt skolsegregationen.
Så jobbar vi med nyheter