"Friskolor överkompenseras"
Friskolor som erbjuder lärlingsutbildningar överkompenseras med mångmiljonbelopp, hävdar kritiker. Uppsala kommun vägrar att betala ut så mycket som friskolorna kräver och har därför dragits inför rätta av en friskolekoncern som vill ha mer pengar.
Som UNT uppgav betalade staten under läsåret 2008/09 ett bidrag för lärlingsutbildningen på 25 000 kronor per elev och år, totalt 91 miljoner kronor. Bidraget är enligt regeringen främst avsett för företagen där lärlingarna praktiserar, men i stället stoppar skolorna pengarna i egen ficka.
Men statsbidraget utgör bara en mindre del av den vinst som går att göra på systemet. De stora summorna ligger i elevpengen. Det menar i alla fall kritiker av modellen.
- I och med att eleverna vistas på företagen där de får utbildning har skolorna möjlighet att krympa sina kostnader för lärare och lokaler med stora summor, hävdar Lars-Olov Lernberg, tidigare skoldirektör i bland annat Göteborg.
I en beräkning som Lars-Olov Lernberg gjort på konsultuppdrag av Uppsala kommun har han kommit fram till att skolor som deltar i lärlingsförsöket kan sänka sina kostnader med minst 35 procent under förutsättning att de organiserar verksamheten på ett genomtänkt sätt.
För varje elev i gymnasiet utgår normalt en elevpeng från kommunen som brukar ligga på 70 000-140 000 kronor per elev och år, beroende på utbildning. Om Lars-Olov Lernbergs antaganden stämmer, att skolorna kan minska sina kostnader med 35 procent, innebär det att de blir rejält överkompenserade. Därutöver får de ett extra bidrag på 25 000 kronor per elev och år.
Friskolekoncernen Baggium som driver ett 40-tal skolor i riket, bland annat Uppsala Praktiska Gymnasium, hade under läsåret 2008/09 46 procent av de elever som deltar i lärlingsförsöket i Sverige.
- Jag tror att det här är en födkrok för Baggium. Det finns stora möjligheter för dem att göra vinster på detta, hävdar Lars-Olov Lernberg.
Med Lernbergs beräkningar som grund kan man göra ett grovt överslag. Under föregående läsåret hade friskolekoncernen Baggium 1 660 elever i lärlingsförsöket. Om Baggium får en elevpeng på säg 100 000 kronor per elev plus det statliga bidraget på 25 000 kronor skulle det innebära en intäkt på 207 miljoner kronor.
Om Lars-Olov Lernberg dragit en rimlig slutsats, att skolorna kan sänka sina kostnader med 35 procent, skulle det innebära att Baggium överkompenseras med cirka 100 miljoner kronor per läsår.
Men kan man verkligen räkna så här? UNT har bett Ove Bergvall, tidigare chef för Uppsalas kommunala gymnasieskolor, att ta del av siffrorna.
- Jag anser att Lars-Olof Lernbergs beräkningar är realistiska eller till och med i underkant, säger Ove Bergvall.
Med stöd av Lars-Olov Lernbergs uppgifter har Uppsala kommun beslutat att krympa elevpengen med tio procent till skolor med lärlingar.
Baggium har överklagat till länsrätten och kräver att full elevpeng ska utbetalas, ett mål som ännu inte är avgjort. Enligt Baggium är Uppsala den enda kommun i landet som beslutat att sänka skolans elevpeng för lärlingar.
Att de flesta av landets gymnasieskolor med lärlingar får behålla hela eller nästan hela elevpengen när halva utbildningen sker inom företagen är orimligt, tycker Ulf Pettersson, utbildningschef vid Elektriska installatörsorganisationen.
- I Norge får företagen hela elevpengen under det år de tar att lärlingar. Man anser att skolorna inte har några kostnader och att det är företagen som gör jobbet.
Ove Bergvall, tidigare chef för Uppsalas kommunala gymnasieskolor, är kritisk även av andra skäl.
- Att kommunen överkompenserar friskolorna medför självklart att mindre pengar kan gå till den ordinarie kommunala gymnasieverksamheten som därför riskerar att urholkas, säger han.
Så jobbar vi med nyheter