Hilding Hjort, Elliot Eriksson Lundin och Yaran Ali går på fritids nästan varje dag.
Det tar inte många sekunder innan de tre kompisarna förlorat sig i legobyggandet.
Åttaåriga Yaran Ali håller på att bygga ett avancerat hus med såväl garderob som toalett åt de små figurerna som bor där. Tillsammans med Elliot Eriksson Lundin, 7, och Hilding Hjort, 6,5 går hon på Solens fritids på Liljeforsskolan i Gränby. Veckans byggen står på en hylla, men på fredagar rivs de för att kunna bli till nya skapelser.
Ofta är det just här, på den runda mattan i legorummet, som de landar efter skoldagens slut. Alla tre går på fritids nästan varje dag.
Vad skulle ni göra om ni inte kunde gå på fritids?
– Gå hem, men jag får inte gå hem själv än, säger Hilding.
– Man kan ju inte gå hem själv, tänk om man blir hungrig, säger Yaran.
Om fritids inte fanns och han skulle behöva gå hem själv efter skolan, skulle han lösa mellis själv genom att kolla i kylen, resonerar Elliot Eriksson Lundin, 7 år.
Just nu utreder regeringen möjligheten att göra fritidshem – fritids för barn mellan 6 och 9 år – gratis. Detta eftersom fler barn i socioekonomiskt starka områden går på fritids, än barn som bor i områden med sämre förutsättningar och högre arbetslöshet.
– Spontant tycker jag att det är ett superbra förslag. Det skulle skapa likvärdighet för barnen, säger Helena Ek, verksamhetsansvarig för Fritids Solen.
"Fritidshemmen kan erbjuda trygga vuxna. Här blir barnen lyssnade på, och får träna sin förmåga att ta ansvar för sig själva och ta hänsyn till andra", säger Helena Ek, verksamhetsansvarig för Fritids Solen på Liljeforsskolan i Gränby.
Majoriteten av barnen på Solen har utländsk bakgrund och många har det också tufft socioekonomiskt, berättar Helena Ek.
– Jag har absolut stött på barn som skulle vilja vara på fritids men där jag förstår att föräldrarna inte har råd. I vissa fall kan vi i samarbete med socialtjänsten göra undantag, säger Helena Ek.
Fritids Solen på Liljeforsskolan i Gränby har många barn från socioekonomiskt utsatta områden, enligt verksamhetsansvariga Helena Ek.
"En meningsfull fritid" lyfts ofta av politikerna som avgörande för att motverka nyrekrytering av barn till kriminalitet. Jennie Claesson (L), utbildningsnämndens ordförande i Uppsala kommun, säger:
– Vi vet att rekryteringen till kriminella gäng börjar tidigt, redan när barnen är 9, 10 år. Vi ser att barn som har en aktivitet direkt efter skolan eller känner tillhörighet har mindre benägenhet att begå eller utsättas för brottsliga handlingar.
Fritids lyft fram från politiskt håll som en viktig del i att motverka nyrekrytering av barn till kriminella miljöer. Därför utreds nu om avgiften för fritidshemmen ska tas bort.
Bilden stämmer, menar Helena Ek. Personalen på Solen jobbar tätt tillsammans med exempelvis ungdomsjouren i Gränby för att fånga upp barn som är på väg att hamna snett.
– Skolgården är en rekryteringsplats. Vi ser tidigt tecken på när barn är på väg att hamna i grupperingar de inte ska vara i, och kan då sätta in insatser tidigt.
Vad tycker barnen själva om förslaget?
– Det är bra, alla har ju inte exakt lika mycket pengar, säger Yaran Ali.
Förslaget är bra, för "alla har ju inte exakt lika mycket pengar". Det säger 8-åriga Yaran Ali (mitten).
Elliot och Hilding håller med.
– Fritids är bra för att det är roligt, säger Elliot.
– Och om föräldrarna jobbar måste vi ju vara här, flikar Yaran in.
Av alla 6- till 9-åringar i Uppsala kommun, går i dag 83 procent på fritidshem.
Det är en något högre andel än rikssnittet, som ligger på 81,9 procent. Kostnaden för fritidshem är 2 procent av vårdnadshavarnas inkomst. Maxtaket är dock gemensamt för alla: som mest kostar fritidshem 1 048 kronor i månaden för första barnet. Syskon får rabatterat pris.
Kostnaden för fritidshem är högre än för fritidsklubb, som är för barn i mellanstadieålder. Som mest kan föräldrar få betala 1 048 kronor per månad. Fritidsklubb kostar 200 kronor i månaden.
I jämförelse kostar kommunens fritidsklubbar, för 10- till 13-åringar, mellan 150 och 200 kronor i månaden.
Det dröjer innan regeringen har fattat ett beslut. Men hypotetiskt: om fritidshemmen blir avgiftsfria, och alla barn i Uppsala skrivs in, skulle det innebära en årlig kostnadsökning på åtminstone 60 miljoner, enligt utbildningsförvaltningens beräkningar.
–Det är mycket pengar, säger Jennie Claesson (L). Det utrymmet finns inte hos oss som kommun i dag. Om regeringen väljer att besluta om detta, behövs verkligen ett statsbidrag för det.
Om förslaget blir verklighet behöver regeringen bidra med ekonomiskt stöd också. Uppsala kommun har inte miljonerna det skulle krävas för att låta alla barn gå på fritidshem avgiftsfritt, säger utbildningsnämndens ordförande Jennie Claesson (L).
Något som är ett problem redan i dag, är bristen på legitimerade fritidslärare. Enligt Lotta Åkerman, verksamhetsområdeschef för grundskolorna i Uppsala, är det stora skillnader mellan fritidshemmen.
– Vissa har inte en enda legitimerad fritidslärare, andra har flera stycken. Minst hade vi velat ha en per fritidshem, helst två.
För att komma upp i den nivån hade man behövt rekrytera ett 20-tal personer, beräknar Lotta Åkerman. Kommunen för en dialog med Uppsala universitet, som i dag inte utbildar fritidslärare.
Ett större problem än avgiften, är bristen på legitimerade lärare. Uppsala universitet har inte kompetensen för att erbjuda utbildningar till grundlärare i fritidshem.
Det är dock inte sannolikt att den utbildningen införs inom den närmsta framtiden, enligt Anna Hagborg, utbildningsledare vid fakulteten för utbildningsvetenskaper.
– Senast vi ansökte om examenstillstånd fick vi avslag på grund av för svag kompetens. Vi bedriver ingen fritidspedagogisk forskning här, vilket är ett krav.