Fritt vårdval ororar S

Nu inför landstinget i Uppsala fritt vårdval i specialistvården, ett beslut som inte är okontroversiellt. Anna Rask-Andersen, läkare och ordförande i Upplands allmänna läkarförbund, säger att det finns delade meningar inom förbundet. Hon själv anser att den öppna konkurrens som nu införs på flera områden kan äventyra kompetensen vid Akademiska sjukhuset.
– Vi har från förbundet i många år ansett att det är bra med en mångfald av arbetsgivare, för då stiger våra löner. Men det är inte säkert att det fria vårdvalet leder till bästa möjliga sjukvård.
Fritt vårdval finns i dagsläget inom primärvården. Patienten har möjlighet att själv välja vilken vårdcentral eller husläkare man vill tillhöra. Valmöjligheten finns även vid barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler.

Men snart blir det också möjligt för den enskilde att välja vårdgivare inom specialistvården: hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog på måndagskvällen beslutet att införa valfrihet inom tre områden där bland annat gråstarroperationer ingår.
Vårdbolaget Medocular har ett avtal om 1 000 gråstarroperationer per år. Avtalet kommer inte att förlängas. I stället får Medocular liksom övriga intresserade vårdbolag anmäla sitt intresse för att finnas med som ett alternativ i vårdvalet.
Om vårdbolagen uppfyller landstingets kvalitetskrav kan de alltså konkurrera med Akademiska sjukhuset om den skattefinansierade specialistvården. Patienten får en möjlighet att välja mellan fler vårdgivare.
Ögonkliniken vid Akademiska sjukhuset utför årligen cirka 1 800 gråstarroperationer. Anna Rask-Andersen befarar att konkurrensen om patienterna kan äventyra det patientunderlag som sjukhuset behöver för att kunna erbjuda både kompetens och utbildning av blivande ögonläkare.
– På ett universitetssjukhus behöver man utföra bassjukvård.  Annars blir det svårt att utföra sitt forsknings- och utbildningsuppdrag. Om sjukhuset i framtiden inte kan utföra lika många gråstarroperationer som i dag, då är frågan om man ens kan fortsätta utbilda ögonkirurger.

Hon menar att fritt vårdval leder till en snedprioritering av resurserna.
– Inför man en fri etablering, då prioriterar man gråstarr framför andra ögonsjukdomar. Men det kanske finns andra ögonsjukdomar som är mer akuta. Vi anser att det är patienter med mest allvarliga sjukdomar som ska prioriteras.
Från den politiska oppositionen finns det ett motstånd till planerna. Vivianne Macdisi (S), 2:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, kan bara tänka sig att ett fritt vårdval av ljusbehandlingar för psoriasispatienter. De övriga behandlingarna, menar hon, utgör en viktig grund för både forskning och utbildning vid sjukhuset.
– Det finns väldigt stora risker med fri etablering av vårdföretag inom specialistvården. För oss handlar det om att upprätthålla kompetensen vid Akademiska sjukhuset och det är väldigt viktigt att vården hänger ihop, säger hon och fortsätter:
– Kan man inte upprätthålla kvaliteten så kommer man inte dra till sig specialistläkare. Då tappar man regionuppdragen också.

Anna-Karin Klomp (KD), ordförande i styrelsen, tycker att oron är omotiverad.
– Vi har tittat och gjort bedömningen att sådana risker inte finns. Patientvolymen blir ändå tillräckligt omfattande. Det är klart att vi måste ta hänsyn till vårt universitetssjukhus, men det har vi också gjort i valet av de behandlingar som ska ingå i fria vårdvalet.
Diabetespatienter ska få välja utförare av ögonbottenfotografering. Är det en valfrihet som efterfrågas?
– Ja, det tror vi. Men det får vi se.