– Världshälsoorganisationens handlingsplan visar vad som måste göras för att våra barn ska slippa växa upp i en värld utan effektiva antibiotika. Vad vi nu ska diskutera är hur planen ska förverkligas, hindren som måste överbryggas och hur ansvaret ska fördelas, säger infektionsläkaren och forskaren Thomas Tängdén, ordförande i programkommittén för Uppsala Health Summit.
Tillkomsten av antibiotika för drygt 70 år sedan brukar betecknas som 1900-talets största medicinska framsteg. Tack vare dem har miljontals liv kunnat räddas och bakteriella infektionssjukdomar som lunginflammation och tuberkulos slutat att vara ledande dödsorsaker. Det är dessa framsteg som hotas av uppkomsten och spridningen av resistenta bakterier.
– Ett växande antal människor i världen drabbas av bakteriella infektioner som befintliga antibiotika inte rår på. Det leder till förlängda vårdtider, komplikationer och ibland dödsfall. I Sverige är problemet mindre än i de flesta länder, men även här insjuknar patienter i infektioner som vi inte kan behandla på ett bra sätt därför att det saknas effektiva antibiotika, säger Thomas Tängdén.
Det största hotet just nu är spridningen av multiresistenta tarmbakterier som kan orsaka urinvägsinfektion och blodförgiftning. Enligt en nyligen gjord beräkning av Folkhälsomyndigheten har uppemot fem procent av befolkningen sådana ESBL-bakterier i sina tarmar.
Ända sedan penicillin började användas har resistenta bakteriestammar uppstått och spridits, men för det mesta har problemen de orsakat kunnat hanteras tack vare att läkemedelsindustrin ständigt introducerat nya typer av antibiotika att ta till när de gamla började svikta.
Under de senaste decennierna har intresset för att utveckla nya antibiotika varit mer svalt. Nya antibiotika ska helst bara användas när inget befintligt antibiotikum fungerar och i så liten skala som möjligt för att minimerar risken för att bakterier ska bli resistenta också mot dem. Det passar dåligt in i industrins ambition att utveckla storsäljande vinstgivande läkemedel.
– En av de viktigaste punkterna under Uppsala Health Summit blir att diskutera konkreta förslag till nya ekonomiska modeller och samverkansformer mellan industri, myndigheter och andra aktörer som måste till för att ta fram nya typer av antibiotika och för att de ska användas och fördelas på ett rationellt sätt, säger Thomas Tängdén.
Närmare 200 forskare, beslutsfattare, industriföreträdare och representanter för myndigheter och hälsoorganisationer från hela världen kommer att tisdag och onsdag nästa vecka delta i Uppsala Health Summit. På programmet i Uppsala konsert och kongress står ett antal föreläsningar och sju workshops i mindre grupper.
Workshopen hålls i slutna rum. Inga utomstående har tillträde till dem.
– Det kanske kan tyckas paradoxalt, men för att få en öppen diskussion där alla ska kunna tala fritt är det viktigt att deltagarna har garantier för att inte bli citerade. Däremot offentliggörs vilka som är med och vad varje workshop kommer fram till, säger Thomas Tängdén.
Forskare har beräknat att minst en halv miljon människor i världen årligen dör i infektioner som orsakas av resistenta bakterier och att den dödssifran kan stiga till 10 miljoner om spridningen av resistenta bakterier fortsätter i oförminskad takt och inga nya antibiotika tillkommer för att bekämpa dem.
– Även om hindren är enorma är jag mer optimistisk än för några år sedan om att vi ska kunna vända denna utveckling. Det finns en stark vilja att lösa problemet på hög nivå inom alla sektorer och världsdelar. Nu måste vi se till att det finns nödvändiga resurser och att de insatser som görs samordnas för att ge så stor effekt som möjligt, säger Thomas Tängdén.