Sedan år 1998 har Eskil Ellingsson omfattats av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hans syn är nedsatt av ett medfött fel och den har blivit sämre med åren. Värst är det att vistas utomhus, då måste han ha tjocka, svarta glasögon som skydd mot ljuset. Ljuset gör att ögonen och huvudet värker.
Med ledsagare kunde Eskil Ellingsson handla, besöka läkare, träffa vänner, motionera och gå på museum, det vill säga leva ett vanligt liv. Den 27 maj ändrades det. Då beslöt Sigtuna kommun att han inte längre var berättigad till denna kostnadsfria hjälp. I stället får han nu stöd enligt Socialtjänstlagen. Det innebär 20 timmars hjälp av ledsagare per månad som han får betala ur egen ficka
– Jag känner mig inlåst hemma, i husarrest. Jag har inga demokratiska fri- och rättigheter längre, säger Eskil Ellingsson.
Eskil Ellingsson ansökte om 40 timmar per månad, det var vad han hade råd med. Han hade haft 60 timmar när han omfattades av LSS.
– Nu har jag fått beviljat 20 timmar ledsagning i månaden, det blir 40 minuter om dagen. Bara att handla tar trekvart för mig, säger han.
Eskil Ellingson skulle också vilja åka och träffa andra synskadade genom de Synskadades lokalförening, det besöket tar tre till fyra timmar.
– Att besöka Syncentralen i Fruängen som hjälper mig med glasögon, tar också lika lång tid och jag vill kunna vara ute för att må bra, säger Eskil Ellingsson.
Nu har han tagit hjälp av en jurist för att överklaga Sigtuna kommuns beslut till Förvaltningsrätten.
I beslutet från Sigtuna kommun står det att Eskil Ellingssons funktionshinder ”inte förorsakar honom betydande svårigheter i den dagliga livsföringen”.
Eskil Ellingsson saknar ledsyn och det är hans ledsagare som läser på förpackningar i matvarubutiken och ser färger på kläder han köper. Han hittar inte mellan butikshyllorna utan hjälp. Men att inte kunna handla själv innebär inte några svårigheter i vardagen enligt Sigtuna kommun och Susanna Kisel verksamhetschef för myndighetsgruppen, de som handlägger ärenden som Eskil Ellingssons.
– Det är ett nålsöga att komma in i LSS. Det är när man inte klarar sina grundläggande behov som man kommer in under LSS, när man inte klarar att laga sin mat och äta den, klä på sig, när man inte klarar sin hygien. Men man kan ju få hjälp via Socialtjänst lagen, säger hon.
Enligt Socialtjänstlagen ska en person få hjälp till en skälig levnadsnivå, vilket kan vara svårt att definiera.
– Ja, det är svårt att svara på på ett par minuter. Men det är väl vad gemene man, en låginkomsttagare har möjlighet till, säger Susanna Kisel.
Enligt LSS har en person rätt till goda levnadsvillkor vad innebär det?
– Ja, det är väl mer än skäligt. Men vi följer aktuella domar hela tiden och jag tycker inte att det är godtyckligt. Vi i Sigtuna kommun håller oss till den rättstillämpning som finns, vi gör den inte sämre och vi gör den inte bättre, säger hon.
Du sitter som chef över handläggare i Sigtuna kommun och har förmodligen det sista ordet i många utredningar. Tycker du personligen att det är en skälig levnadsnivå att inte kunna gå ut och handla eller hälsa på vänner när man vill?
– Det tänker inte jag svara på, säger Susanna Kisel.Ordförande i individ- och omsorgsnämnden samt i handikapprådet i Sigtuna kommun, Lola Svensson, kan inte heller uttala sig om varför man fattar den här typen av beslut som i Eskil Ellingssons fall.
– Vi har som kommun att följa den gällande lagstiftning som finns och jag kan inte det här specifika fallet, säger Lola Svensson.