Fyra av tio klarar inte enkel matematik
40 procent av fjärdeklassarna i Uppsala kommun förstår inte systemet bakom traditionell minusräkning. Det visar en unik undersökning bland de kommunala grundskolorna.
- Resultaten på nationella prov i årskurs fem har varit för låga. Vi har sett att den grundläggande matematiken är något som skolorna behöver arbeta mycket mer med. Det krävs mer grundläggande kunskaper hos lärarna om hur man lär ut matematik, säger Karin Stacksteg, utvecklingsledare vid Uppsala kommuns grundskolor.
Forskarna som gjort studien skriver att eleverna på grund av en dålig start tappar allt mer för varje skolår: "För att klara av den här situationen senarelägger man det ena ämnesinnehållet efter det andra."
I det övergripande resultatet för kommunens grundskolor redovisas att drygt 40 procent av elever i årskurs fyra inte fullt ut förstår tankesättet bakom att subtrahera. Det innebär att elever som klarar av att räkna ut 7-5 inte självklart klarar av att också räkna ut summan av 57-7. Enligt de två forskare som arbetat med studien betyder detta att eleverna missat kärnan i vad de borde ha lärt sig under de två första skolåren.
Likaså finns det stora problem hos elever att lösa så kallade öppna utsagor, till exempel vilket tal som ska subtraheras med 2 för att få slutsumman 7. Öppna utsagor går ut på att eleven ska se sambandet mellan addition och subtraktion.
- Det här är något som verkligen behöver få en uppryckning, säger Karin Stacksteg.
Samtidigt anser hon inte att det är lärarnas fel.
- Matematiklärarna gör jobbet utifrån sin bästa förmåga. Vissa lärares matematikkunskaper från utbildningen är inte tillräckliga. Det är inget som de kan belastas för.
Hon berättar att i den förra utbildningen till 1-7-lärare i Uppsala kunde man ha endast tio poäng i matematik. Vid utbildningar till 1-7-lärare i andra delar av landet har det förekommit att man inte har några poäng alls i matematik.
Ändå förekommer det att sådana lärare undervisar i matematik i Uppsala kommuns grundskolor.
- Så illa kan det faktiskt vara.
Varför tillåter ni det?
- Det är rektorn på varje skola som anställer. Det handlar om tillgång och efterfrågan. Det är svårare att hitta lärare med matematikutbildning. De är helt enkelt färre.
Kraven på matematikkunskaper har nu höjts vid lärarutbildningarna. Men för de lärare som saknar matematikpoäng krävs det fortbildning i grundläggande matematik, menar Karin Stacksteg. Likaså tycker hon att matematiken måste bli ett muntligt ämne mer än vad det är i dag.
- Matematik har blivit ett tyst ämne. Eleverna sitter själva och räknar i stället för att läraren har genomgångar och problemlösning tillsammans.
Varje enskild skola har fått en pärm med sitt resultat från Diamantdiagnoserna. Flera skolor har redan börjat arbeta med åtgärder mot de brister som undersökningen redovisar.
- Vi vet om att matematiken har brister. Det är ett nationellt problem. Det här är en av våra insatser för att få bukt med problemet, säger Ulf Gustin, ställföreträdande chef för grundskolan.
Så jobbar vi med nyheter