Fyra av tio unga tjejer mår dåligt
37 procent av alla 15-åriga flickor känner sin nere minst en gång i veckan. Det är mer än en fördubbling sedan 1985.
Sedan drygt 20 år tillbaka kartlägger Folkhälsoinstitutet regelbundet levnadsförhållandena för barn mellan elva och 15 år. Till det positiva hör att konsumtionen av alkohol och tobak sjunkit samt att matvanorna förbättrats. Det Folkhälsoinstitutet pekar ut som allra mest oroande är att flickor i 15-årsåldern sedan lång tid har det psykiskt jobbigt och att problemen fortsätter att växa.
Nära sju av tio 15-åriga flickor känner sig stressade vilket kan jämföras med för tio år sedan då "bara" varannan svarade att de var stressade. Bland pojkarna är det betydligt färre som mår dåligt.
En undersökning som gjorts av landstinget i Uppsala län visar likande tendenser även här. 28 procent av flickorna i årskurs 9 i länet uppger att de ofta eller alltid känner sig nedstämda.
Eva Silver-Granhall, skolsköterska i Valsätraskolan, känner igen resultaten.
- Många flickor har konstanta stressymtom, bland annat på grund skolarbetet. Flera känner även en konkurrens från andra tjejer, det handlar om att man ska vara och se ut på ett visst sätt.
Den tidigare regeringen tyckte att läget var så alarmerande att man tillsatte en utredning. Utredaren Sven Bremberg vid Folkhälsoinstitutet, som för ett år sedan kom med sitt betänkande, säger att en rad studier visar att problemen accelererat sedan mitten av 1990-talet.
- Det har skett en två eller tredubbling av sömnsvårigheter, nedstämdhet och liknande. Detta har sedan fortsatt att komma till uttryck när flickorna blivit äldre. Bland kvinnor 20-24 år har vi sedan 1980-talet sett en fyrdubbling av antalet vårdtillfällen med diagnosen depression. Vad är då orsakerna? Sven Bremberg ger två svar med olika tidsperspektiv.
Det korta perspektivet. Under den ekonomiska krisen i första halvan av 1990-talet försvann 300 000 arbetstillfällen för gott. I stället för att arbeta har fler unga börjat studera vilket dock inte passar alla; en av tio saknar betyg från grundskolan och drygt var fjärde lämnar gymnasiet med ofullständiga betyg.
- Det finns för svaga kopplingar mellan gymnasiet och arbetsmarknaden, framhåller Sven Bremberg. Ett exempel är alla medieutbildningar på gymnasieskolan som i många fall inte leder till arbete.
Det långa perspektivet. Sedan 1950-talet har det svenska samhället blivit mer individualiserat och sekulariserat, vilket kan resultera i osäkerhet och ångest.
- Vi tror inte längre att Gud eller kungen ska bestämma åt oss, man får själv avgöra vad man ska göra av sitt liv. Alla unga är inte förberedda att hantera så stor valfrihet, säger Sven Bremberg.
Under perioden har dessutom levnadsvillkoren förbättrats men unga människors förväntningar på tillvaron har ökat ännu snabbare.
Många talar om ökad sexualisering, negativ påverkan från reklam och media och liknande, men det ser Sven Bremberg som otillräckliga förklaringar till växande ohälsa bland unga.
Frågan är vilka insatser som ska sättas in.
- Skolan bör se till att eleverna inte misslyckas. Om de inte uppnår målen måste kvaliteten inom skolorna höjas, kvalitetstänkandet är för dåligt i dag.
På nätet finns kognitiva behandlingsmetoder som ungdomar själva kan använda för att hantera sina problem. Sven Bremberg vill att skolhälsovården lotsar eleverna till de här verktygen.
Fotnot. En hemsida för ungdomar i Uppsala län som känner sig nedstämda eller oroliga är www.snorkel.se. Där finns bland annat tips om vart man kan vända sig i Uppsalaregionen för att få hjälp.
Så jobbar vi med nyheter