Fyra landstingsdirektörer på åtta år

"Den nya majoriteten i landstinget ska nu förnya och utveckla sjukvården i länet. I det läget känns det mycket bra att få en stark ledare som Erik Hemmingsson..."
Så entusiastiskt uttalade sig landstingsrådet Erik Weiman (m) i oktober 2006 när Uppsalas nye landstingsdirektör tillträdde. Men i dag, mindre än två år senare, är tongångarna annorlunda. Hemmingsson får gå i förtid och Erik Weiman vägrar säga varför.
Enligt en undersökning från tidningen Dagens Samhälle har Uppsala nationellt rekord i byte av landstingsdirektörer räknat från år 2000. Även på några andra av landstingets högre chefsposter har det skett skiften i rask takt.
Ett av dem gäller AnnCharlotte Frank Lindgren som i veckan meddelade att hon lämnar jobbet som primärvårdsdirektör efter bara 1,5 år.
- Det är underligt att så många chefer åkt i väg från landstinget i Uppsala. Uppsala har goda förutsättningar med en utvecklad sjukvård, ett universitetssjukhus och hyfsat gott om pengar, säger Jan-Olov Thomsgård, tidigare primärvårdsdirektör i Uppsala.

Och chefsbytena kostar. I fallet Jan-Olov Thomsgård betalade landstinget 250 000 kronor för att rekryteringen men efter mindre än två år fick han 620 000 kronor för att gå.
Ännu dyrare är det när allra högsta chefen tvingas bort. Ett exempel är landstingsdirektören Tomas Keisu som fick två miljoner kronor när han avgick 2002. En konsultfirma tog 410 000 kronor för att vaska fram en ny kandidat men landstinget ansåg att inget av förslagen dög.
Hur påverkas då verksamheten om de högsta tjänstemännen ofta ersätts?
- Självklart skadar det verksamheten oerhört. Varje chef försöker lägga sin attityd över verksamheten och mejsla ut något nytt, säger Jan-Olov Thomsgård.
Läkaren Mats Gulliksson har haft flera ledande positioner inom primärvården i Uppsala och sett högre chefer komma och gå.
- Det är vanligt att en ny chef omorganiserar men många gånger handlar det om sådant vi provat förut under annat namn. Det uppstår en historielöshet när den nya chefen inte känner historiken bakåt och resultatet kan bli lite av kejsarens nya kläder.

Mats Gulliksson berättar om en primärvårdsdirektör i Uppsala som sade upp samtliga chefer medan tillsättningen av nya chefer dröjde samtidigt som det ekonomiska underskottet skenade.
Men han ser även fördelar med förnyelse på de högsta posterna.
- Ibland har nya chefer fått bort andra höga tjänstemän som suttit länge och som inte varit bra för verksamheten.
Vad beror då den höga omsättningen av chefer på? Vad gäller jobbet som primärvårdsdirektör i Uppsala säger Mats Gulliksson helt sonika att uppdraget är omöjligt.
- Med oförändrad budget ska primärvården producera mer samtidigt som länets befolkning blir allt äldre och dessutom växer med 3 000 personer per år. Det går inte att få ihop.
Tidigare primärvårdsdirektören Jan-Olov Thomsgård ser de täta chefsväxlingarna som utmärkande för Uppsala.
- Orsaken kan vara en okultur. Hellre än att analysera problem och sitt eget agerande kickar man folk.
Men även i andra landsting rullar chefshuvudena. Enligt Dagens Samhälle är det större omsättning på landstingsdirektörer i landet som helhet än vad det är på höga kommunchefer.
Det är något Barbro Naroskyin, tidigare landstingsdirektör i Uppsala, sett på nära håll.
- Det dröjde inte länge efter det att jag börjat i Uppsala innan jag var den som suttit näst längst av de sju landstingsdirektörerna i Uppsala-Örebroregionen. Det kändes nästan som om det var svängdörrar på tjänsten.
Sören Olofsson är landstingsdirektör i Skåne efter att i fjol ha tvingats lämna motsvarande jobb i Stockholm. Han har sammanlagt sex års erfarenhet av tjänsten.
- Därmed är jag en av de två-tre som landstingsdirektörer i Sverige som suttit längst.

De UNT talat med tar upp en rad orsaker till att landstingsdirektörerna byts så tätt.
* En ny politisk majoritet får makten och vill ha en fräsch topptjänsteman.
* En ständigt växande arbetsbörda.
* Landstingsdirektören hamnar i kläm mellan politiker som vill få fram mer vård, överarbetad personal och röststarka läkare som värnar sina intressen.
- Det stora problemet för svensk sjukvård är bristande tillgänglighet och många landsting tror allt blir frid och fröjd bara man byter direktör, säger forskaren Ingrid Tollgerdt-Andersson som bland annat skrivit boken Chef i landsting.
Hon uppger att läkarna ägnar endast 35 procent av sin arbetstid åt patientkontakter, resten är administration med mera.
- I stället för att byta höga chefer borde landstingen öka tillgängligheten genom att låta de olika professionerna möta patienterna.

Mats O Karlsson, tidigare landstingsråd i Uppsala tycker att en landstingsdirektör bör sitta mellan sex och tio år för att skapa kontinuitet. Går det att få Erik Hemmingssons efterträdare att stanna så länge genom att redan från början göra en bättre rekrytering?
- En kandidat kan ha bra referenser, en framgångsrik karriär och verka vara helt rätt person, men sedan går det ändå åt helsike ibland. Dessutom är det svårt att få någon att ställa upp när de ser att det är en katapultstol. Jag ser ingen enkel lösning på problemet.

Fyra landstingsdirektörer på åtta år

I dag lämnar Erik Hemmingsson sin tjänst som landstingsdirektör i Uppsala. På åtta år har landstinget avverkat fyra landstingsdirektör vilket är rekord i landet.- Så här snabba chefsbyten kan skapa osäkerhet i organisationen, säger Mats O Karlsson, tidigare landstingsråd i Uppsala.