Videon är inte längre tillgänglig
– Fyrisån har varit väldigt skitig, nu är den väldigt ren. Vi har inte massor av föroreningar i vattnet, då skulle inte de här djuren finnas, säger Anders Larsson, vd för Fyrisåns vattenförbund.
Varje år studeras fisklivet i Fyrisån, men nu har SLU tillsammans med Artdatabanken också undersökt de insektslarver som lever på åns botten. Att studera dem är ett bra mått på vattenkvaliteten eftersom det säger något om hur den ser ut under en längre tid, berättar Anders Larsson.
– Att titta på bottendjur är ett väldigt bra sätt att få en helhetsbild. Många av dem lever 1-2 år i vattnet innan dem kläcks och flyger i väg som insekter. Eftersom undersökningen visar på att det finns många arter så måste vattnet vara bra.
Undersökningen är en del av Aspprojektet, som bland annat har som mål att få tillbaka den ursprungliga fiskfaunan i Fyrisån. Många fiskarter försvann sannolikt från ån redan för över 100 år sedan, berättar Anders Larsson.
– Det var bedrövligt, det låg industrier och garverier längs med längs med hela Fyrisån som släppte ut olika giftiga kemikalier rakt ut i vattnet.
Att artrikedomen på botten nu är stor visar att vattnet nu börjar återhämta sig och att dagvattnet, det regnvatten som rinner direkt ned i ån, inte innehåller höga halter av farliga föroreningar. Många insekter på botten innebär också mycket mat för fiskarna.
– Nu är det mycket fisk som leker inne i stan, nere i Kvarnfallet ser vi att fisken kläcks och växer, säger Anders Larsson.
Det beror inte bara på den förbättrade vattenkvaliteten utan också på att fiskarna lärt sig hitta tillbaka till Fyrisån via fisktrapporna, berättar han. Den utrotningshotade Aspen, Upplands landskapsfisk, som innan Islandsfallet byggdes var utestängda från Fyrisån i 167 år, har blivit en vanligare syn.
Men att vattenkvaliteten är god för fiskar och insekter betyder inte att det är bra badvatten för människor förklarar Anders Larsson.
– Om det finns bakterier i vattnet kan man bli magsjuk, det blir inte fiskarna. Men de dör om det är gift i vattnet. Det ena är en hygienisk fråga, det andra en kemisk.
Att vattenkvalitén har förbättrats beror enligt Anders Larsson dels på att reningsverken gör ett bra jobb och dels på att industrierna renar sitt vatten.
– Tiden för dålig vattenkvalité är förbi, men det är inte så att vi är färdiga med vårt förbättringsarbete, vattnet kan fortfarande bli renare.
Lars Eriksson, forskningsingenjör vid institutionen för vatten och miljö vid SLU har arbetat med provtagningarna som gjordes 23 maj i höjd med Upplandsmuseet:
– Jag blev positivt överraskad. Folk får ju ibland intrycket att det är skitigt i Fyrisån eftersom vattnet kan vara brunt och man hör om utsläppen från jordbruk och att folk slänger skit i vattnet.
I stället visade provtagningarna på en levande bottenfauna, bland annat sländlarver vars förekomst brukar användas som indikatorer på om vattenkvaliteten är bra eller dålig.
Lars Eriksson menar att vattenkvaliteten är bättre än Fyrisåns rykte. Det är förekomsten av bland annat dagsländor, nattsländor, abborre, gädda, asp, ål och lake tecken på, menar han.
– De här djuren svarar ofta på syrehalten i vattnet. I det här fallet ser vi att vattnet har en bra syrehalt.
Proverna ger dock inte alla svar. Han skulle till exempel inte få för sig att dricka ett glas vatten direkt ur Fyrisån, men ser inget hinder för att äta den abborre som dras upp.
– De här proverna svarar inte på vattenkvaliteten ur bakteriesynpunkt. Vatten kan se klart ut men ändå vara fullt av skadliga bakterier. Det vi sett är att det finns många organismer som tyder på god kvalitet och som gynnar livet i vattnet. Vi har inte gjort sådana här undersökningar förr.