Gamla brott klaras upp med nya DNA-regler
Fler brott väntas bli uppklarade när polisen får utökade möjligheter att använda DNA-bevis. Även många gamla brott kan klaras upp. Men kapaciteten hos rättsväsendet kommer att ställas på prov, konstaterar chefen för Uppsalapolisens tekniska rotel.
Lars Nyfjord, chef för Uppsalapolisens tekniska rotel, tar salivprov med en bommulstops.
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Chefen för Uppsalapolisens tekniska rotel, Lars Nyfjord, väntar sig att fler lagöverträdelser, både vardagsbrott och grövre brott, ska lösas. Dessutom kommer sparade DNA-spår från många äldre brott att kunna kopplas till en misstänkt gärningsman.
SKL vill mjukstarta
Men någon rivstart blir det inte fråga om. Den myndighet som hanterar DNA-prov i brottssammanhang, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), har vädjat om en mjukstart med provtagningarna, för att inte överbelasta systemen.
Samtidigt ställer lagändringen nya krav på polisen ute i landet. I Uppsala län ska ett par hundra poliser utbildas och bland annat få lära sig att inte hosta, när proven tas.
- Det krävs professionell hantering så att inte någon annans DNA förs över till provet. Det kan räcka med en nysning eller hostning så är provet smittat och omöjligt att använda, säger Lars Nyfjord.
Ökade krav
Alla polismyndigheter förses med de speciella provtagningssatserna för DNA. Lars Nyfjord konstaterar att hanteringen också innebär nya administrativa uppgifter för polisen, när prov och personuppgifter ska sändas till SKL enligt särskilda rutiner. Lagändringen ställer också krav på domstolarna och kriminalvården att kunna ta emot fler åtalade och dömda.
Risk för planterade spår
DNA har fått en genomslagskraft utan motstycke i det polistekniska arbetet. Men gärningsmännen sitter knappast med armarna i kors i väntan på att polisen ska ringa på dörren. Utplanterade DNA-spår på brottsplatser är ett fenomen som varje polistekniker känner till. En utlagd fimp eller urhalsad flaska kan kasta misstankarna på fel person.
- Det är en problematik som man inte kommer ifrån, men som kan minimeras med grundliga platsundersökningar, säger Lars Nyfjord. Det bästa är alltid om det finns kompletterande spår, till exempel från fingrar.
I SKL:s register över spår från olösta brott finns redan tusentals DNA-profiler. En och samma person kan ha lämnat spår efter sig vid exempelvis en lång rad bostadsinbrott, utan att polisen i dag känner gärningsmannens identitet. Spåren kan matchas mot alla de nya personer som kommer att hamna i DNA-registret.
- Det mesta DNA som finns sparat kommer från stöldbrott, men det är ingen tvekan om att vi kommer att få träffar också på en hel del grova brott, säger Lars Nyfjord.
Fakta: Det här innebär lagändringen
Betydligt fler personer kommer i framtiden att hamna i polisens DNA-register. Lättnaderna i lagen genomförs vid årsskiftet.
De viktigaste nyheterna gäller under vilka omständigheter DNA-prov får tas och när resultaten får sparas i ett register:
Från 1 januari får prov rutinmässigt tas på alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse. Skälig misstanke är den lägre misstankegraden. I praktiken betyder regeln att polisen får rätt att ta DNA-prov på misstänkta vid nästan alla brott utom de lindrigaste.
I vissa fall får prov även tas på personer som inte är misstänkta.
Det får bara ske om det bedöms vara särskilt viktigt för utredningen. Sådana DNA-profiler får inte användas i andra brottsutredningar än den aktuella.
Alla som döms till strängare straff än böter registreras i det centrala DNA-registret.
Där sparas uppgifterna i tio år efter avtjänat straff. Spår från både äldre och framtida brott kan matchas mot registret. Om den misstänkte i stället frias eller bara döms till böter får DNA-profilen inte sparas.
Så jobbar vi med nyheter