På Uppsala universitet liksom på många andra myndigheter ska många 40-talister under de kommande åren växlas ut mot yngre förmågor.
Över 700 anställda blir 65 år inom de kommande fem åren, av dem är 150 professorer. Av samtliga chefer är drygt 40 procent över 61 år eller äldre.
I en undersökning av landets myndigheter från Arbetsgivarverket, som redovisade något annorlunda siffror, hade Uppsala universitet näst störst andel chefer över 60 år.
- Vi vet att vi har en mogen chefsskara. Inom universitetets förvaltning finns det skäl att fundera över mer föryngring och förnyelse, säger Stina Nyström, personaldirektör.
Hon ser en begränsning i de lagar som styr en myndighet. Det går nämligen inte att skriva ?vi söker dig under 40 år? i en platsannons.
- Vi måste titta på förtjänst och skicklighet, och det är oftast så att man har prövat fler olika befattningar när man är äldre. Men jag tror att vi kan jobba mer aktivt här, säger Stina Nyström.
När det gäller den vetenskapliga verksamheten på institutioner och fakulteter finns på hela universitet bara två stycken chefer under 40 år. Men det har sina naturliga, akademiska förklaringar, menar Stina Nyström. Siffrorna ska inte tolkas som att yngre forskare inte skulle ha något att tillföra som chefer, menar hon.
- Den akademiska karriären ser ut så, därmed inte sagt att det därför är bra. Men man måste ha hunnit forska och utbilda först och man är kanske inte beredd före det. Det gäller också att tänka sig in i individens, som kanske vill göra en akademisk karriär, situation.
Inom medicin och farmaci finns ingen chef under 40 år, och två av sammanlagt 25 chefer är under 50 år.
- Jag har svårt att se problemet med det. Det gäller att hitta den med den bästa kompetensen, som är beredd att ta jobbet. Och det är inte det lättaste. Många är rädda för att tappa position i den vetenskapliga karriären, säger Britt Skogseid, vicerektor för medicin och farmaci.
Kerstin Sahlin, prorektor för hela universitetet, håller med.
- Man behöver ha stått i laboratoriet eller seminarierummet ett tag. Det är ingen nackdel att vara äldre innan man blir prefekt eller dekan. Man får inte dras bort från sin egen vetenskapliga karriär för tidigt, säger hon.
Så det är inte så att universitetet är mossigt?
- Nej, det tycker jag inte. Vi har god åldersspridning sett i ett stort perspektiv.
En mycket uppmärk- sammad fråga på senare år har varit hur man ska kunna vidga det nålsöga som unga forskare måste igenom för att skaffa sig en fast anställning inom högskolan. Många är de forskare i 35?40-årsåldern som ännu inte har fast jobb utan arbetar på tidsbegränsade anställningar.
- Problemet är kvar. Men vi jobbar på fakulteterna på olika sätt, och ska se över befordringsgången och anställningsprocedurerna och försöka minska de tidsbegränsade anställningarna. Det här är oerhört viktigt. Det ska inte bara vara spännande och personligen tillfredsställande att vara forskare, utan också tryggt, säger Kerstin Sahlin.
Får man en fast tjänst först i medelåldern, så är det svårt att avancera till chef innan man gått in i en än mognare ålder.
- Så klart hänger det ihop. Vi vet också att det finns en stark koppling till jämställdhetsfrågan. Otrygga anställningar, som försämrar möjligheterna att bilda familj, köpa hus och så vidare, drabbar främst kvinnor, säger Kerstin Sahlin.