Det framgår av tidigare okända brev, anteckningar och laboratorienoteringar som hittats i den amerikanske mikrobiologen Willy Burgdorfers garage, två år efter hans död 2014.
– Väldigt intressant, i synnerhet som Burgdorfer verkar ha ångrat att han inte forskade vidare på den så kallade rickettsiabakterie som han upptäckt. Det känns nästan som om vi med vår egen forskning uppfyller hans önskan, säger Kenneth Nilsson, överläkare vid Akademiska sjukhusets mikrobiologiska klinik, som i snart 20 år forskat kring den fästingöverförda bakterien Rickettsia helvetica.
Willy Burgdorfer är mest känd som forskaren som i början av 1980-talet upptäckte borreliabakterien och därmed gav svaret på frågan om vad som låg bakom ett stort antal märkliga sjukdomsfall, i synnerhet bland barn, i den lilla staden Lyme i Connecticut i östra USA.
Betydligt mindre känt är att han några år tidigare, i samband med en resa till sitt hemland Schweiz, i fästingar och i åkersorkar upptäckte en ny och tidigare okänd art inom bakteriesläktet rickettsia, som han kallade för "Swiss agent". Bakterien döptes senare till Rickettsia helvetica, efter det gamla latinska namnet för Schweitz, Helvetica.
– Jag kände till och hade läst Burgdorfers uppsats om upptäckten av denna bakterie, men det kom ändå som en total överraskning när jag i höstas fick veta att han ägnat den betydligt större intresse än vad som hittills varit känt. Ett tag verkar han rentav ha misstänkt att denna bakterie orsakade den gåtfulla Lymes sjukdom, säger Kenneth Nilsson.
Efter återkomsten till USA och labbet i Montana gjorde Burgdorfer flera försök med att infektera smådjur med "Swiss agent". Han visade också att blodprover från patienter med Lymes sjukdom i flera fall innehöll höga halter av antikroppar mot bakterien – ett tecken på att de var infekterade av den.
I ett brev till en schweizisk kollega föreslog Burgdorfer ett samarbete för att undersöka om en sorts inflammatoriska hudutslag, som hittats både hos fästingbitna personer i Europa och hos patienter med Lyme, kunde vara orsakade av rickettsiabakterien.
Willy Burgdorfers intresse för Rickettsia helvetica verkar dock ha falnat när han påträffade en spiralformad bakterie, en spiroket, i fästingar i trakten av Lyme och antikroppar mot samma bakterie hos patienter med Lymes sjukdom.
Under rubriken Lymes sjukdom – en fästingburen spiroketsjukdom? publicerades upptäckten av bakterien i juni 1982 i vetenskapstidskriften Science, utan att nämna att även antikroppar mot Rickettsia helvetica hittats hos Lyme-patienter.
– I ett handskrivet utkast till artikeln som hittats bland hans efterlämnade papper nämns dock även Rickettsia helvetica. Varför avsnittet ströks i den färdiga artikeln är oklart. En följd av att dessa resultat inte publicerades är att USA än i dag officiellt aldrig har haft ett enda fall av Rickettsia helvetica-smitta, säger Kenneth Nilsson.
Det var inte forskarkollegor från USA som berättade om de upphittade dokumenten för Kenneth Nilsson, utan journalister på dagstidningen Boston Globe. De hade fått tillgång till Burgdorfers efterlämnade anteckningar, men behövde hjälp med faktakollen och uppgifter om vad forskningen i Europa om Rickettsia helvetica hade visat.
– Jag och ett par av mina forskarkolleger hade ett flera timmar långt möte med ett par reportrar som flugit hit från USA enkom för detta, berättar Kenneth Nilsson.
Upptäckten av borreliabakterien gav inte bara en förklaring till anhopningen av sjukdomsfall i Lyme, utan också till liknande symtom med bland annat hudutslag och ledvärk hos fästingbitna patienter världen över. I USA beräknas årligen mer än 300 000 personer drabbas av borrelia, i Sverige cirka 10 000.
Alla patienter som misstänks ha borrelia har inte antikroppar i blodet mot bakterien och en del fortsätter att ha besvär även efter att ha genomgått en antibiotikakur för att bli kvitt bakterien.
I det flera sidor långa reportaget i Boston Globe reses frågan om en del sådana fall i själva verket skulle kunna vara orsakade av den bortgömda rickettsiabakterien eller av en dubbelinfektion med båda borrelia och Rickettsia helvetica.
– Frågan är befogad. Här i Sverige har vi sett flera fall med sådana dubbelinfektioner. Även om Rickettsia helvetica-infektioner för det mesta ger rätt lindriga symtom har vi också visat att de, i likhet med borrelia, ibland kan orsaka betydligt allvarligare symtom som hjärnhinneinflammation och ansiktsförlamning, säger Kenneth Nilsson.
Flera amerikanska forskare – däribland Allen Steele, som 1975 var först att beskriva sjukdomsutbrotten i Lyme – säger i reportaget i Boston Globe att det nu finns skäl att återuppta forskningen kring Rickettsia helvetica som en möjlig sjukdomsorsak även i USA.
Kanske hade Willy Burgdorfer hållit med. Överst i en pappershög i hans garage hittades en handskriven lapp med den korta texten: "Jag undrade varför inte någon gjorde någonting? Sedan insåg jag att det är jag som är denna någon."