Garantin ger unga jobb

Ungdomsstyrelsen slog i förra veckan larm om hur lågkonjunkturen kan slå hårt mot unga som ännu inte fått fotfäste på arbetsmarknaden. Ett skäl är att babyboomens barn, födda 1989-1992, nu blir vuxna.
Även om molnen hopar sig kan yngre på arbetsmarknaden se tillbaka på några mycket goda år, där många i gruppen 18-24 år (Arbetsförmedlingens definition på unga) fått jobb.

I Uppsala län har ungdomsarbetslösheten sjunkit med 22 procent på ett år, med 18 procent för männen och med hela 26 procent för de unga kvinnorna. Skillnaden förklaras av hur arbetsmarknaden i Uppsala ser ut och av traditionella värderingar.
- Tjejerna kan tänka sig att jobba deltid inom vård och omsorg, eller som försäljare i butik eller per telefon. Där finns det många jobb, säger ungdomsförmedlaren Annika Blanksvärd.
- Killar utan högre utbildning kan tänka sig lagerjobb, men sådana är sällsynta i dag. Att till exempel jobba som personlig assistent har de inte haft en tanke på, även om en del blir mer positiva när vi förklarar vad det innebär, säger kollegan Jennie Bjälkensäter.
Många kan tänka sig "vad som helst" men då är frågan vad "vad som helst" betyder för just dem. Många alternativ försvinner genast då de räknas upp, säger de.

Unga som för första gången kommer till arbetsförmedlingen är ganska vilsna, ofta vet de inte varför de kommit dit.
- En del kommer hit för att "få jobb". De kan också ha en tydlig bild av sitt drömjobb. När vi ger dem en massa information, talar om vilka jobb de kan söka och när de förstår vilken insats som krävs av dem själva kan landningen bli ganska hård, säger Annika Blanksvärd.
- Vi måste få dem att bli realister utan att för den skull släppa tanken på drömjobbet, säger Jennie Bjälkensäter.
En stor del av förstagångsbesökarna är bara inne en kortare sväng på arbetsförmedlingen. De hittar ett jobb eller så bestämmer de sig för att plugga vidare. Men för dem som blir kvar, där börjar ungdomsförmedlarna att spela en annan roll än informatörens.
- De tre första månaderna försöker man mycket på egen hand, men med stöttning av oss. Det handlar om att bestämma vad man vill göra och att lära sig söka jobb, visa upp sig för arbetsgivarna, säger Annika Blanksvärd, som tillsammans med tre andra jobbar med detta första skede.
Efter tre månader tar Jennie Bjälkensäter vid, som en av fyra förmedlare ansvarig för jobbgarantin för unga, regeringens satsning på stöd till unga arbetslösa som började i december i fjol.
- Då är det en mindre grupp att hantera. Det finns betydligt mer resurser från dag ett, en coach hjälper den arbetssökande att utvärdera sina möjligheter och komma vidare, säger hon.
Hon berättar att det här finns en stor grupp med en hög tröskel till arbetsmarknaden. Funktionshinder, struliga hemförhållanden, kriminalitet är exempel på vad som kan ingå i problembilden. Ändå tycker hon inte att jobbgarantin präglas av hopplöshet,
- Nej, det finns ofta mycket att göra. Att vara helt ärlig mot arbetsgivaren och berätta om problemen är ett första steg. Vi har haft ett stort utflöde från garantin, de flesta har gått till studier, säger Jennie Bjälkensäter.

Men situationen kan förändras drastiskt om lågkonjunkturen blir djupare. Ungdomarna står då först i kön vid uppsägningar och sist vid anställningar. Då kan jobbgarantin komma att svälla till en helt annan verksamhet, säger Jennie Bjälkensäter.
Att hjälpa unga ut på arbetsmarknaden kan ofta vara besvärligt och otillfredsställande för båda parter. Men ibland ger slitet lön för mödan.
- När någon kommer in och berättar att de faktiskt fått jobb, att någon valt att anställa dem. Stoltheten liksom lyser i ögonen även om de inte säger så mycket, säger Annika Blanksvärd.

Garantin ger unga jobb

Ungdomsarbetslösheten fortsätter nedåt. Samtidigt varnas för ett allt tydligare utanförskap för dem inte får jobb. I Uppsala är erfarenheterna av den nya jobbgarantin för unga övervägande positiva.