GĂ„rdar med anor ska inventeras
I mer Àn 270 Är har gÄrden i Marma utanför Alunda varit i en och samma slÀkts Àgo. Det hÀr Àr en av de slÀktgÄrdar som fick diplom av Jordbrukareungdomens förbund (JUF) pÄ 1930-talet. Nu har organisationen pÄbörjat en ny inventering av de svenska slÀktgÄrdarna.
GÄrden i Marma utanför Alunda har anor sedan tidigt 1700-tal.
Foto: Eva Nevelius
- Diplomet har suttit pĂ„ vĂ€ggen sedan jag kom hit, berĂ€ttar Kerstin Ărnberg och visar tavlan som har kvar sin hedersplats bland slĂ€ktfotografierna.
Kerstins make Gunnar gick bort 1997 och hans far Sven Ărnberg redan 1937. PĂ„ diplomet finns samtliga Ă€gare sedan tidigt 1700-tal noterade (den förste utan födelseĂ„r). En av dem har en speciell historia. Johan Ericksson MarmĂ©n (f 1760), var förutom lantbrukare Ă€ven en mycket produktiv urmakare och bland annat den som gjorde Alunda kyrkas tornur.
Just att det finns en historia att berÀtta kring gÄrden och de mÀnniskor som verkat dÀr tycker Bertil Ljungars frÄn Mjölby, en av dem som ansvarar för den nya inventeringen, Àr extra roligt.
- Ju mer man kan om sin gÄrd desto större kÀnsla för gÄrden fÄr man. NÀr folk slÀktgÄrdsinventerar och gör en ÀgarlÀngd tycker jag att andra uppgifter Àn bara namn kan vara vÀl sÄ intressanta.
Han menar att historien om de gamla slÀktgÄrdarna ocksÄ ger en bild av Sverige och det svenska jordbrukets utveckling.
- PÄ 1800-talet genomfördes till exempel det laga skiftet som var en enorm omvÀlvning.
NĂ€r Sigurd ĂrjangĂ„rd utförde JUF:s inventering 1930 fĂ€rdades han med hĂ€st och vagn genom landet i jakt pĂ„ gĂ„rdar (det vill sĂ€ga jordbruksfastigheter) som varit i samma slĂ€kts Ă€go i mer Ă€n 200 Ă„r. I dag sker arbetet med datorns hjĂ€lp.
DÄ var 80 procent av befolkningen sysselsatt i jordbruket, i dag Àr det bara tre procent. OcksÄ det en stor och omfattande förÀndring.
Men det behöver inte innebÀra att man kommer att hitta fÀrre slÀktgÄrdar i dag.
- VĂ€ldigt mĂ„nga av slĂ€ktgĂ„rdarna Ă€r nog borta men Ă„ andra sidan hittade Sigurd ĂrjangĂ„rd sĂ€kerligen inte alla gĂ„rdar. Det finns massvis, sĂ€ger Bertil Ljungars.
De Àgare till slÀktgÄrdar han haft kontakt med vittnar om att det Àr nÄgot sÀrskilt att vara Àgare till en gÄrd som gÄtt i slÀkten i generationer.
- Det Àr en stark kÀnsla Àven om man inte alltid kan sÀtta fingret pÄ vad det handlar om. Och om gÄrden Àr sÄ gammal finns det nog en större vilja Àn annars att fortsÀtta driva jordbruket.
Visst tycker ocksĂ„ Kerstin Ărnberg att det Ă€r en speciell kĂ€nsla att ha en gĂ„rd med anor.
- Det Àr klart att det Àr roligt. Man ska ta vara pÄ det gamla Àven om det inte Àr min utan mina barns slÀkt.
Och chansen finns att gÄrden kommer att vara kvar i slÀkten Àven framöver. Sonen Lars Àr intresserad av jordbruket och odlar hö, havre och korn pÄ Àgorna.
DĂ€rmed skulle Kerstin Ărnberg gott och vĂ€l kunna ansöka om ett nytt diplom frĂ„n JUF.
- Fast det vet jag inte om jag bryr mig om, sÀger hon.
FAKTA
PĂ„ 1930-talet gjorde JUF en inventering av gĂ„rdar som dĂ„ varit i samma slĂ€kts Ă€go i mer Ă€n 200 Ă„r (det handlar alltsĂ„ inte om boningshuset i sig utan om jordbruksfastigheten). Ăgarna fick ett diplom och presenterades i boken Anor och minnen av Sigurd ĂrjangĂ„rd. Ăven pĂ„ 1940-talet inventerades slĂ€ktgĂ„rdar i Sverige.
Nu vill JUF Ă„terigen undersöka hur mĂ„nga slĂ€ktgĂ„rdar det finns i samarbete med ett flertal andra föreningar. Ăgarna uppmanas att sammanstĂ€lla Ă€garlĂ€ngder med slĂ€ktförhĂ„llande. Dessa ska sedan styrkas av funktionĂ€rer frĂ„n hembygdsförening eller slĂ€ktforskarförening innan de sĂ€nds till JUF.
Som en slĂ€ktgĂ„rd rĂ€knas en jordbruksfastighet som varit i samma slĂ€kts Ă€go i minst 200 Ă„r, med slĂ€kt rĂ€knas till och med syssling. Ăktenskap och adoption jĂ€mstĂ€lls med slĂ€ktled. GĂ„rden ska fortfarande i dag vara taxerad som jordbruksfastighet.
Mer information finns pÄ www.juf.se
PĂ„ 1930-talet gjorde JUF en inventering av gĂ„rdar som dĂ„ varit i samma slĂ€kts Ă€go i mer Ă€n 200 Ă„r (det handlar alltsĂ„ inte om boningshuset i sig utan om jordbruksfastigheten). Ăgarna fick ett diplom och presenterades i boken Anor och minnen av Sigurd ĂrjangĂ„rd. Ăven pĂ„ 1940-talet inventerades slĂ€ktgĂ„rdar i Sverige.
Nu vill JUF Ă„terigen undersöka hur mĂ„nga slĂ€ktgĂ„rdar det finns i samarbete med ett flertal andra föreningar. Ăgarna uppmanas att sammanstĂ€lla Ă€garlĂ€ngder med slĂ€ktförhĂ„llande. Dessa ska sedan styrkas av funktionĂ€rer frĂ„n hembygdsförening eller slĂ€ktforskarförening innan de sĂ€nds till JUF.
Som en slĂ€ktgĂ„rd rĂ€knas en jordbruksfastighet som varit i samma slĂ€kts Ă€go i minst 200 Ă„r, med slĂ€kt rĂ€knas till och med syssling. Ăktenskap och adoption jĂ€mstĂ€lls med slĂ€ktled. GĂ„rden ska fortfarande i dag vara taxerad som jordbruksfastighet.
Mer information finns pÄ www.juf.se
SĂ„ jobbar vi med nyheter