Det visar ett internationellt forskarlag i en studie, som publiceras i den välrenommerade biologitidskriften Current Biology.
– En mycket intressant upptäckt. Även om vår studie är gjord på kanariefåglar är det troligt att den mekanism vi beskriver också gäller för till exempel våra inhemska domherrar och rosenfinkar, säger professor Leif Andersson vid Uppsala universitet och SLU.
Hos många fågelarter fungerar röd färgtäckning hos hanarna som signal till honorna om att de är friska, starka och lämpliga partners att få ungar med. Ju rödare fjädrar, desto större är chansen att lyckas bli fågelpappa.
– Vi vet sedan länge att det röda färgämnet i fåglarnas fjädrar bildats från näringsämnen som kallas karotenoider, som fåglarna får i sig från födan. Men den genetiska grunden för hur gula karotenoider byggs om till röda har hittills varit en gåta, säger Leif Andersson.
Lösningen hittade forskarna genom att med avancerad genteknik kartlägga hela arvsmassan hos gula och röda kanariefåglar, och hos sydamerikanska rödsiskor. Det var efter att ha lyckats korsa gula kanariefåglar med rödsiskor som fågeluppfödare i början av 1900-talet till sist kunde avla fram röda kanariefåglar.
– Vi antog att vi skulle kunna hitta den genetiska grunden för röda fjädrar i områden av arvsmassan som är gemensamma för röda kanariefåglar och rödsiskor, men skiljer dem från gula kanariefåglar. Antagandet visade sig stämma, säger Leif Andersson.
En gen som heter CYP2J19 visade sig vara den länge eftersökta "rödhetsgenen". När den aktiveras tillverkas ett enzym som omvandlar gula karotenoider till röda.
– Det är särskilt intressant att även fågelarter som inte har röd fjäderdräkt har denna rödhetsgen, men hos dem är den inte aktiv i huden utan bara i ögat där det röda färgämnet används i näthinnans stavar för att förbättra färgseendet. En annan överraskning är att ytterligare en gen, som har betydelse för fjädertillväxt, krävs för röd befjädring, säger Leif Andersson.
Kan man ha någon praktisk nytta av de nya kunskaperna, till exempel inom färgindustrin?
– det öppnar helt klart möjligheter till biotekniska tillämpningar där enzymet CYP2J19 används för att katalysera omvandlingen av gult till rött pigment. Det skulle till exempel kunna användas för att odlad lax ska få en vacker rosa färg. Dessutom får det nyfikna barnet och alla andra som undrat över varför vissa fåglar är röda nu svaret på sin fråga, säger Leif Andersson.